DEBATT

Malin Johansson, Ikem.

”Sverige behöver både kärnkraft och kortsiktiga lösningar”

DEBATT. För att möta efterfrågan på mer el krävs en ökad utbyggnadstakt. Nu behövs lösningar så som gasturbiner och batterier, skriver Malin Johansson, Ikem.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

För att industrin ska kunna fortsätta bidra till ekonomisk tillväxt krävs en stabil och tillförlitlig tillgång till el. Ikem, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, välkomnar därför regeringens ambition att bygga ut kärnkraften, men det krävs fler åtgärder för ett motståndskraftigt och resilient elsystem.

Enligt prognoser från SKGS (basindustrins elsamarbete) kommer industrins elbehov att öka med cirka 55–70 TWh till 2035. 

Inom kemiindustrin, raffinaderier och läkemedelsindustrin väntas stora förändringar ske, där fossil råvara ska bytas ut mot fossilfri vätgas, återvunnet kol och bioråvara. Dessutom ska processer elektrifieras och utsläpp som ännu är svåra att åtgärda hanteras med energikrävande koldioxidinfångning. 

För att möta efterfrågan krävs en ökad utbyggnadstakt av elproduktionen. Denna expansion behövs långt innan de tilltänkta kärnkraftsreaktorerna kan vara på plats. Samtidigt måste vi skapa ett elsystem som är motståndskraftigt både vid angrepp och tekniska utmaningar.

Utöver kärnkrafts- och vindkraftsutbyggnad krävs kortsiktiga lösningar så som gasturbiner och batterier. För dessa är regeringens satsning Kraftlyftet optimalt.

Gasturbiner kan placeras strategiskt nära de stora industrikluster där behovet av stabil el är som störst. De kan bidra till att minska belastningen på elnätet och förhindra effektbrist i kritiska områden. 

I länder som Tyskland och Storbritannien har gasturbiner använts just för att balansera elsystemet vid hög belastning och vid oförutsedda störningar. Sverige kan dra nytta av dessa erfarenheter för att säkerställa att industrin får den el den behöver samtidigt som vi stärker elförsörjningens säkerhet. 

Gasturbiner kan startas upp med kort varsel och leverera el när efterfrågan är som störst. Till skillnad från många andra reservkraftslösningar kan gasturbiner också anpassas för att på sikt drivas med fossilfria bränslen som vätgas eller biogas. Det gör turbinerna till en långsiktigt hållbar resurs.

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.

Batterier spelar en viktig roll i att komplettera gasturbinerna genom att balansera kortvariga svängningar i elförbrukningen och bidra till en stabil frekvens i elsystemet. Kombinationen av gasturbiner och batterier gör det möjligt att både hantera snabba förändringar i elbehovet och ge längre tids stabil effekt när det behövs. I områden där elnätet är ansträngt kan batterier avlasta systemet och minska risken för effektbrist, samtidigt som gasturbiner kan ge en pålitlig och robust reservkraft vid längre störningar eller höga belastningar.

De kortsiktiga lösningarna ska inte ses som en tillfällig nödlösning, utan som en investering i elsystemets stabilitet. Det finns inga risker med att bygga ett stabilt elsystem med hög effektkapacitet, ett överskott av stabil el kan tvärtom bidra till att attrahera nyinvesteringar i Sverige.

Marknaden behöver ges tydliga signaler om vägen framåt, bland annat genom konkreta delmål för elproduktionen till 2030, 2035 och 2040. Ett långsiktigt produktionsmål till år 2045 är inte tillräckligt för företag som idag står och stampar för omställning. Klimatinvesteringarna kan inte ske i mitten av 2040-talet, de behöver ske långt tidigare om Sverige ska nå klimatmålen. Företag är inte intresserade av att betala dyra utsläppsrätter i decennier för processer som de mycket väl kan ställa om – om de bara hade tillgång till el. För att säkerställa att industrin får den el som behövs måste ledtiderna för elnätsutbyggnad kortas markant. Regeringen måste också skapa ordning i kösystemet för anslutning av ny last.

Industrin är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, och den industriella utvecklingen är starkt beroende av tillgången till el. Genom att investera i både långsiktiga och kortsiktiga lösningar kan vi säkerställa ett robust och konkurrenskraftigt elsystem som möjliggör fortsatt utveckling och ekonomisk tillväxt. Det är därför dags att vi agerar nu och ser till att de investeringar som krävs för en trygg och stabil elförsörjning blir verklighet.

Malin Johansson, energi- och klimatexpert, Ikem