Opinion

”Skyll inte på bankerna”

DEBATT. Skäll inte på bankerna. Det är telekombolagen som tar ut de stora avgifterna. Få konsumenter känner till att sms-betalningar är kryddade med skyhöga transaktionskostnader på i genomsnitt 15 procent av totalpriset, och ibland uppemot 30 procent. Konsumenterna borde få veta hur höga kostnaderna är för olika betalningsformer, anser Staffan Ljung, vd för Payair.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Bankernas ”höga” transaktionskostnader har debatterats flitigt den senaste tiden. Men kostnaden för att betala en 500-kronors matkasse med betalkort är under en krona. Sökljuset bör istället riktas mot telekombolagen, som tar uppemot 30 procent av kostnaden för de allt mer populära sms-betalningarna.

Tre av fyra köp i Sverige sker idag med kort. Varje vecka läser vi om bankernas höga transaktionskostnader för betalning med kort och att dessa kostnader är ett avgörande skäl till att detaljhandeln nu tittar på andra betalningslösningar, exempelvis i form av mobila betalningsvägar.

Butikernas kostnader för betalningar med kreditkort är 1,89 procent av totalbeloppet. Men för betalningar med betalkort, de vanligast förekommande kortköpen, uppgår kostnaden endast till några tiondels procent. Vid köp av en matkasse för 500 kronor är den faktiska kostnaden för betalningen med betalkort under en krona.

Bankerna får i denna heta debatt alldeles för mycket kritik. Vad som istället förtjänar att synliggöras är de höga kostnader som telekombolagen tar ut för betalningar via sms. Ett exempel är de alltmer populära sms som används vid betalning för biljetter till kommunala bussar, tunnelbana, spårvagnar och båtar runt om i landet.

Få konsumenter känner till att dessa sms-betalningar är kryddade med skyhöga transaktionskostnader på i genomsnitt 15 procent av totalpriset, och ibland uppemot 30 procent. Om vi tittar på sms-biljetterna i Stockholms kommunala färdtrafik, så har dessa nu sänks något, telekombolaget tar där ut 10 – 12 procent, det vill säga cirka 4 kronor på varje sms som skickas för en resa som för en stockholmare kostar 36 kronor. Vad blir den vinsten för telekombolaget dagligen med tanke på hur många i Stockholms län som dagligen använder sig av sms-biljetterna? Och vem betalar i slutändan? Jo, konsumenterna förstås.

Studier visar att endast 97 procent av alla sms som skickas verkligen når fram till mottagarna. Det är ett mycket stort svinn och sms ska ses som en otillförlitlig kommunikationskanal. Av de cirka 20 miljarder sms som skickas varje år når nästan 600 miljoner sms inte fram till sina mottagare. Men operatörerna ser naturligtvis till att ta betalt av kunderna för dessa miljontals olevererade sms ändå. Det blir nästan 400 extra miljoner kronor på årlig basis, med ett snittpris per sms på 70 öre. För en tjänst som inte utförs.

Svenska konsumenter betalar telekombolagens höga vinster genom dels skyhöga transaktionskostnader vid sms-betalningar, för sms som aldrig kommer fram, för höga roamingavgifter när de reser utomlands och för de bedrägerier och de läckage som sker i operatörernas nät i brist på bra och säkra system.

En vettig diskussion om transaktionskostnader kan börja med transparens i systemen; Att konsumenterna får veta hur stor transaktionskostnaderna faktiskt är – oavsett om det gäller betalning med betalkort, kreditkort, mobil eller sms. Och sedan kan kritisera de som förtjänar det.

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.

Staffan Ljung, vd för Payair