Opinion

”Sänk skatten för affärsänglarna”

STOCKHOLM 20130906 Näringsminister Annie Lööf (C) och finansminister Anders Borg (M) håller en gemensam pressträff på Finansdepartementet för att presentera en nyhet ur höstens budget. Foto: Bertil Enevåg Ericson / SCANPIX kod 10000 Foto: Bertil Enevåg Ericson/TT

DEBATT. Affärsänglar och deras riskkapital spelar en avgörande roll för att Sverige ska få fler snabbväxande företag. Vår kartläggning av 190 affärsänglar visar dock att vinsten inte står i proportion till riskerna de tar, skriver Michel Elmoznino Laufer, Christian Sandström, och Karl Wennberg.

I dag, fredagen den 7 mars, publiceras rapporten Affärsängelnätverk och investeringar där vi kartlägger 190 aktiva affärsänglar i Connect Sveriges investerarnätverk.

Studien ger unik inblick i hur ett större antal affärsänglar ser på de risker de tar. De flesta investeringar leder till få eller inga pengar tillbaka. Många går i konkurs och såväl investerare som entreprenörer förlorar på sina investeringar, i tid, pengar och engagemang.

Målet för flertalet av änglarna är att hjälpa till att bygga nya bolag och få del av värdeskapandet. Risken de tar står dock inte i proportion till den potentiella avkastningen.

Affärsänglarnas syn på de regelförenklingar och reformer som genomförts är splittrad. Reformer som riskkapitalavdraget har underlättat för de änglar som investerar i egenskap av privatpersoner, men samtidigt uppger flertalet av änglarna att investeringar görs genom bolag. Därmed kan de inte utnyttja riskkapitalavdraget fullt ut.

Kritik förekommer också mot myndigheters sätt att använda offentliga medel vid saminvesteringar tillsammans med affärsänglar. Statliga organisationer riskerar skattemedel och tenderar att använda en annorlunda utvärderingsprocess än privata investerare som riskerar egna medel. Det blir svårt att uppnå symmetri i hur investeringar skall genomföras, vilket skapar problem för entreprenörer som måste sälja in sina idéer på flera olika sätt.

Den främsta stötestenen för såväl affärsänglar som entreprenörer är dock kapitalskatterna. Här saknas en politisk diskussion om vad som kan göras för att underlätta för de som skapar och stöder snabbväxande företag i Sverige.

Höga kapitalskatter påverkar hur investerare, entreprenörer och anställda kompenseras för sina eventuella framgångar. Internationella affärsänglar använder ofta konvertibla preferensaktier i förhandlingen med entreprenörer och aktieoptioner till de anställda. Detta är dock inte möjligt i Sverige eftersom aktieoptioner beskattas som inkomst av tjänst, vilket medför höga skattekilar för såväl bolaget som för de anställda. Aktieoptioner har inte alls ett säkert värde, som t ex en lön har.

Om kapitalinkomstskatten minskar skulle det öka såväl tillgången på riskvilligt kapital som entreprenörers efterfrågan på sådant kapital, och vi skulle se fler företag i Sverige.

Även kapitalinkomstskatten på optioner kan förändras. Det blir enklare för små och snabbt växande företag att anställa och behålla viktiga medarbetare om skatten betalas vid försäljningen av aktier snarare än när de erhåller optioner.

Sverige behöver fler snabbväxande företag och affärsänglar har en avgörande roll. De bidrar med kapital och besitter unik erfarenhet som kan göra skillnad för många nystartade bolag.

Om vi verkligen önskar se fler och växande företag behöver skattepolitiken harmoniseras med innovationspolitiken.

Michel Elmoznino Laufer, forskare Ratio

Christian Sandström, Tekn Dr Chalmers och Ratio

Karl Wennberg, docent Handelshögskolan i Stockholm