Opinion

”Så kan transporterna med lastbil bli fossilfria”

Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige.
Rickard Gegö, vd Sveriges Åkeriföretag

DEBATT. Efterfrågan på godstransporter ökar. De som släpper ut minst måste premieras – men det krävs fler åtgärder för en fossilfri åkerinäring, skriver Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, och Rickard Gegö, Sveriges Åkeriföretag.

Efterfrågan på godstransporter i Sverige ökar. Enligt Trafikverkets prognos väntas det totala godstransportarbetet öka med 50 procent till 2030 och majoriteten av detta kommer att ske på vägarna. I dag kör ungefär 50 000 lastbilar på vägarna och de står för 7 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. När Sverige nu ställer om för att bli fossilfritt är lastbilstrafiken en viktig del av pusslet. Därför lanserar Sveriges Åkeriföretag och Fossilfritt Sverige ett samarbete som ska mynna ut i en färdplan och en önskelista på åtgärder för en fossilfri åkerinäring.

Enligt Naturvårdsverkets statistik minskade inte utsläppen under förra året. Tiden för att ställa om är knapp och kräver insatser från alla delar av samhället. Regeringsinitiativet Fossil- fritt Sverige arbetar tillsammans med flera svenska industrigrenar fram branschvisa färdplaner för fossilfri konkurrenskraft. Målet är att identifiera de olika branschernas möjligheter och utmaningar på vägen mot ett fossilfritt samhälle.

Lastbilstransporter är en förutsättning för vårt samhälle och vår välfärd. Sverige bokstavligen stannar utan lastbilar. I diskussionerna om det framtida fossila transportsystemet lyfts ofta att andelen av godstransporterna som går på väg måste minska, och flyttas över till andra trafikslag. Det stämmer till viss del, även om uppskattningarna varierar. Enligt Trafikanalys kan bara 8 procent av lastbilstransporterna ersättas med tåg eller sjöfart. Transporter med lastbil är i huvudsak mycket korta. Långtradaren som sveper över landet längs med motorvägen existerar visserligen, men utgör inte normen för vad en lastbilstransport är. Lastbilen kör oftast där järnvägen inte är och där sjöfarten inte kommer åt – på gatorna i innerstaden, i grustäkten och längst in i de djupa skogarna.

Arbetet med att minska utsläppen har redan börjat. Det ligger i varje åkeris ekonomiska intresse att minska bränsleförbrukningen genom ständiga effektiviseringar i logistik och transport. Tack vare klok lagstiftning byts fordonsparken långsamt ut mot nya fordon med låga hälsovådliga utsläpp, kanske utan att åkerierna ens värderar detta som en åtgärd i första hand för miljö och klimat.

Det finns även flera lyckade exempel på satsningar på effektivisering. Stora Enso minskade utsläppen med 20 procent genom samarbete och optimering av logistiken, och Scania halverade sina med hjälp av fyllnadsoptimering, it och förarutbildning. Certifieringar och det frivilliga åtagandet Fair Transport bidrar också till att öka medvetenheten.

Det finns dock mycket kvar att göra. Fossila bränslen är fortfarande helt dominerande i lastbilstransporterna, föryngringen av fordonsflottan pågår men tar tid, och framtiden är osäker vad gäller teknik- och drivmedelsval. Prispress och krav på snabba transporter begränsar möjligheterna för små som stora åkerier.

I arbetet med färdplanen för fossilfri konkurrenskraft analyserar vi vägen framåt för hur sysselsättning och lönsamhet kan öka parallellt med att utsläppen minskar. Med många och flexibla lösningar kan samhällsbygget utvecklas samtidigt som klimatmålen nås.

1. Energi. Reduktionsplikten kommer att öka andelen hållbara drivmedel, men resursknappheten som begränsar volymerna gör att drivmedel som biogas och elektricitet kommer att öka i betydelse. Var de gör störst nytta måste undersökas. Politiken och näringen måste hjälpas åt så att en övergång till andra drivlinor sker kontrollerat och långsiktigt med satsning på både infrastruktur och incitament till förnyelse av fordonspark. Skatter som införs bör vara klimatdifferentierade för att stimulera fram ny och renare teknik.

2. Effektivisering. Det finns stora vinster att göra i ökad fyllnadsgrad, optimering av rutter och längre och tyngre fordon. Flexibilitet vad gäller leveranstid är en faktor som gör stor skillnad för klimatet. Transportinköpande företag och offentliga verksamheter måste bli bättre på att ställa väl avvägda tidskrav vid offertförfrågningar och upphandlingar för maxade laster och smartare transporter.

3. Efterfrågan på fossilfri transport.

Det råder ingen tvekan om att branschen på sikt kommer att tjäna på omställningen men för att ta sig dit krävs att de investeringar som behöver göras även premieras på kort sikt. För att sätta fart på efterfrågan är vår önskan att nya krav införs vid upphandlingar av transporter, där de som uppnår lägst utsläpp premieras. Detta skulle ge svenska åkare med höga klimatambitioner bättre konkurrensvillkor samtidigt som utsläppen minskar.

Kartläggningen av möjliga vägar till och hinder för åkerinäringens möjligheter att uppnå reellt och rejält minskade utsläpp på lång sikt, är en pusselbit i en långsiktig nationell strategi för fossilfrihet. Lastbilar är en naturlig del av samhället även år 2045, och kommer att vara en del av lösningen för att uppnå de globala klimatmålen.

Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige

Rickard Gegö, vd Sveriges Åkeriföretag