”Regeringen – stäng dörren för undantagen i utsläppshandeln”
Gotlandsfärjan anländer till Visby en sommarkväll. Trafiken mellan fastlandet och Gotland är undantaget från utsläppshandeln.Patrik Österberg/TT
DEBATT. Vi uppmanar regeringen att inte utnyttja de möjligheter som finns i EU:s utsläppshandel till undantag. De gör att vi tappar tempo i omställningen. Här är fem angelägna beslut som behöver tas, skriver Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Den 6 oktober går remisstiden ut för regeringens förslag på hur förändringarna av EU:s utsläppshandelssystem ska implementeras. Vi vill se ett regelverk som kostnadseffektivt påskyndar omställningen, minimerar arbetsbördan för näringslivet, skapar maximal transparens för medborgarna och säkerställer en juridiskt tydlig ansvarsfördelning.
Vi uppmanar också regeringen att utnyttja möjligheten att påskynda omställningen, och att inte utnyttja möjligheterna till undantag som gör att vi tappar tempo. Fem beslut från energiminister Ebba Busch och regeringen är särskilt angelägna:
1. Utnyttja inte undantagsmöjligheten för Gotland. Från utsläppshandeln kan medlemsstater till och med år 2030 undanta resor mellan två hamnar för resor till öar utan väg- eller järnvägsförbindelse till fastlandet och vars invånarantal understiger 200 000.
”De totala utsläppen från EU ökar om Sverige undantar Gotlandstrafiken från EU ETS, då antalet utsläppsrätter inte påverkas.”
För Sveriges del handlar det om Gotland, som också genom Fuel EU Maritime kan undantas från krav på årliga utsläppsminskningar. Färjetrafiken till och från Gotland släpper ut cirka 180 000 ton koldioxid per år och är statligt upphandlad med ett nytt avtal för 2027–2035. Kostnadsökningen av att inkludera trafiken i EU ETS kan föras över på resenärerna, vilket ju är tanken med att sätta pris på utsläpp, eller så kan staten ersätta rederierna för denna.
De totala utsläppen från EU ökar om Sverige undantar Gotlandstrafiken från EU ETS, då antalet utsläppsrätter inte påverkas.
Annons
Vi delar Naturvårdsverkets inriktning att ”Det är svårt att finna klimatpolitiska skäl för att undanta Gotlandstrafiken från EU ETS. Färjetrafiken är med nuvarande teknik och hastigheter ett utsläppsintensivt transportsätt till Gotland vars utsläpp bör prissättas likt andra transportsätt på land, sjön och i luften. Det skulle framstå som inkonsekvent att från svensk del först förorda att införa sjöfarten i EU ETS för att sedan söka undantag för offentligt upphandlad trafik.”
2. Gynna föregångare. EU tillåter tilldelning av gratis utsläppsrätter som kompensation för merkostnader associerade med hållbara, avancerade fossilfria drivmedel för flyget, på flygplatser som är belägna på öar som är mindre än 10 000 kvadratkilometer och som saknar väg- eller järnvägsförbindelser med fastlandet. Åter är det Gotland som uppfyller kriterierna. Regeringen bör utnyttja detta och bygga vidare på tidigare beslut om Gotland som pilotregion för omställning.
3. Inkludera mera. Utsläpp på cirka tre miljoner ton koldioxid per år kommer från sektorer som inte obligatoriskt ingår i utsläppshandeln men som Sverige kan välja att inkludera. Till exempel ska drivmedel för arbetsmaskiner som tillhör bostad eller kommersiell byggnad omfattas, medan det är frivilligt för i jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner, truckar som används inom industrin omfattas obligatoriskt, men inte truckar som används i hamnar. Denna uppdelning är svår att motivera, administrativt tung att följa upp och riskerar leda till fel och fusk. Vi delar Naturvårdsverkets bedömning att sektorer där gränsdragningen är svår bör inkluderas. Det ger också ökade intäkter från försäljning av fler utsläppsrätter, vilket tillfaller Sverige – inledningsvis cirka en miljard kronor per år som lämpligen används för att stimulera utsatta sektorer inom ekonomin.
4. Vidga Corsia. Förordningen om utsläpp av koldioxid från flygningar inom EU och EES ska enligt förslaget inte tillämpas på flygningar för militär, tull eller polis, skolflygningar, flygningar som utan mellanlandningar påbörjas och avslutas vid samma flygplats samt för flyg som vid start väger under 5 700 kg. Flyglinjer som omfattar de yttersta randområdena, där kapaciteten är max 50 000 platser per år eller där verksamhetsutövare genomför mindre än 243 flygningar under tre fyramånadersperioder i följd, eller vars utsläpp av koldioxid för flygningarna understiger 10 000 ton.
Sverige bör besluta att omfatta merparten av dessa, för att det inte ska skapas incitament att hamna precis under brytpunkterna. Om försvarets flygningar av sekretesskäl inte kan inkluderas, bör regeringen redovisa hur flygvapnets klimatpåverkan på andra sätt skyndsamt ska minskas.
5. Vänta inte. Medlemsländer med koldioxidskatt högre än genomsnittspriset för utsläppsrätter i ETS2 kan till år 2030 undanta reglerade enheter från kravet att lämna över utsläppsrätter. Sverige bör inte utnyttja denna möjlighet, särskilt som den kraftigt sänkta reduktionsplikten innebär ett stort behov av tillkommande utsläppsminskningar för att nå klimatmålen.
Mattias Goldmann, 2030-sekretariatet.ANNA W THORBJORNSSON
Naturvårdsverket bedömer att de årliga utsläppen från berörda sektorer skulle vara uppemot 300 000 ton lägre om Sverige är med i ETS2 åren 2027–2030, än om Sverige står utanför: nästan 5 procent av det utsläppsgap som skapas med en minimerad reduktionsplikt. Därtill skulle Sverige utanför ETS gå miste om cirka 25 miljarder kronor i auktionsintäkter för utsläppsrätterna.
Budgetpropositionen för år 2024 ökar kraftigt de svenska utsläppen i närtid, men regeringsförklaringen slår fast att klimatmålen ska nås.
Professor John Hassler har i uppdrag att se hur det bäst kombineras med EU:s krav, och införandet av EU:s reviderade utsläppshandel är en klar öppning. Ta möjligheten, energiminister Busch!
