”Regeringen är fast i gamla spår om elnätet – satsa mer på batteriparker”

Regeringen vill att Sverige ska planera för en dryg fördubbling av elanvändningen till 2045. Utvecklingen drivs av klimatomställningen inom industrin och transportsektorn och beräknas kräva massiva investeringar i elnätet. Enligt rapporter som Energiforsk och Sweco tagit fram kan kostnaderna uppgå till hisnande 1 000 miljarder kronor. Enbart förstärkningen av lokalnäten fram till 2030 beräknas kosta 270 miljarder kronor.

Notan kommer att landa hos elkonsumenterna i form av höjda elnätsavgifteroch något många i landet redan börjat känna av.

När regeringen presenterade sin energiproposition tidigare i vår, pekade energiminister Ebba Busch på de höga kostnaderna för elnätet och konstaterade att det blir dyrt om ”vi måste ha elnät som är som en autobahn även för de dagar när det levereras som på en liten, liten grusväg på landsbygden”.

Tyvärr är regeringens lösning här densamma som för alla andra energifrågor: bygg mer kärnkraft! Ny kärnkraft kanske kan minska behovet av att bygga ut elnätet något, men lär varken sänka elnotan för svenska hushåll och företag eller stå klar de närmaste 15 åren. I Swecos rapport som nämns ovan är dessutom tillkommande kärnkraft om 2 000–4 500 MW medräknad. Regeringen behöver alltså få mer kärnkraft än så på plats om det ska påverka elnätskostnaderna.

Energiministern har dock en viktig poäng i sin autobahn-liknelse. I dag är elnätet dimensionerat för att klara de högsta topparna i effektuttag. Förra året låg elförbrukningen över 90 procent av den högsta toppen under endast 150 av årets 8 760 timmar, visar Svenska kraftnäts statistik. Under hela 7 000 timmar låg förbrukningen under 80 procent av den högsta toppen. Ändå går det inte att höja effektuttaget på grund av topptimmarna.

En betydligt snabbare och billigare lösning än endast ny kärnkraft och nya ledningar, är att låta batterier vara del av lösningen. Just nu sker en enorm tillväxt i batteriinstallationer, vilket bland annat Ny Teknik har rapporterat om. Tvärtemot slutsatsen i kartläggningen är vi dock inte oroliga för en överetablering. Hittills har batteritillväxten drivits av god lönsamhet i att sälja stödtjänster, men batterier kan göra mer nytta än så, inte minst genom att kapa topparna och möjliggöra ett generellt högre uttag. Vilket minskar behovet av dyra elnätsförstärkningar.

På samma sätt bidrar smart styrning till att elnätet används mer effektivt. Att styra förbrukningen både från stora elanvändare och från många små, aggregerade resurser kan göra stor skillnad. Värmepumpar, kylsystem och elbilsladdare kan styras smartare så att de inte används när elanvändningen är som högst.

Med rätt förutsättningar kan batterier inom bara några år transformera elsystemets strukturer och marknadsförutsättningar i grunden, men då krävs regelverk som främjar en ökad flexibilitet.

Vi har tre förslag:

1. Regeringen måste omedelbart ändra nuvarande elnätsreglering, som i dag ensidigt gynnar nätbolagens investeringar i elnätet och driver upp kostnaderna för konsumenterna, så att den även främjar ökad flexibilitet.

2. Svenska kraftnät måste implementera en elmarknadshubb som ger alla aktörer på elmarknaden samma förutsättningar att få tillgång till relevanta data, något som redan finns i flera grannländer.

3. Energimarknadsinspektionen måste ta fram tydligare regelverk och standardiserade avtalsformer för både villkorade avtal och tariffer som främjar en ökad flexibilitet och säkerställer likvärdiga förhållanden i hela landet.

Flera utredningar och förslag som berör ovanstående finns redan, men åtgärderna måste implementeras skyndsamt. Här behöver regeringen visa samma beslutsamhet som i att få fram ny kärnkraft –för att ge svenska hushåll och företag lägre elräkningar, påskynda elektrifieringen och öka leveranssäkerheten i elsystemet.

Dan-Eric Archer, vd Checkwatt

mer att läsa

Boom för virtuella kraftverk – tusenlappar att tjäna på sitt hembatteri

Enorm ökning av batteriparker – risk för överetablering

Tuff start för energijättens tidiga batterisatsning

Startupen storsatsar: 30 nya batteriparker redan i år