”Nya datalagen ger bättre skydd åt barnen”

Ett fåtal dagar efter att EU:s nya dataskyddsförordning förhandlats färdigt, spreds kritiska kommentarer om att EU försöker införa striktare åldersgränser på sociala nätverk och att det skulle vara till nackdel för barnen. Man befarar att barnens möjligheter att umgås fritt på nätet skulle begränsas. Våren 2018 ska den nya förordningen ersätta den svenska personuppgiftslagen.

Till grund för oron ligger att åldersgränsen inom EU för när barn anses kunna godkänna avtal om personuppgiftsbehandling är 16 år, istället för 13 år som i USA. EU-lagen reglerar dock endast sådana tjänster som lagrar eller behandlar personuppgifter.

Det är värdefullt att ungdomar kan ha privata ytor där de inte övervakas av vare sig myndigheter, företag eller föräldrar. Ungdomars internetvanor indikerar också att de söker sig till tjänster som inte lagrar personuppgifter, och därför inte nödvändigtvis omfattas av EU:s lagstiftning. Exempel på dessa är Snapchat och Kik, båda är tjänster som till en början lovat att man kan använda dem anonymt och att de inte ska lagra data.

Anonyma tjänster ges ett tydligare spelutrymme och ger ungdomar bättre möjligheter att ställa sociala medier till svars för deras avtalsvillkor. Den nya dataskyddslagen innebär bättre transparens från leverantörer mot användare, oavsett vilken ålder dessa användare har.

Att man skulle behöva föräldrarnas medgivande för att få använda internettjänster i framtiden är en obefogad oro. Men det kan så klart bero på vad internettjänsten tänker sig leverera för tjänster till barnen, och vilken information de samlar in om barnen.

I den mån barns möjligheter till självständig personlighetsutveckling hotas, är det av personer som begränsar människors individuella rättigheter till ett teoretiskt konstitutionellt rum. Dataskyddsförordningen ger dock en starkare grundnivå för alla.

Amelia Andersdotter, ordförande Dataskydd.net