Mer riskkapital ger inte fler jobb

Fler innovationer beskrivs som nyckeln till  fler jobb och ett mer utvecklat näringsliv. Många gånger är det brist på riskkapital som anses vara hindret för att nå dit. Men det räcker inte som förklaring. Det är snarast en kulturförändring som krävs, en förändring som sträcker sig från skolan till universiteten och vidare ut till investerare och som påverkar varje svensks inställning till arbete och försörjning.

Den nya och den tidigare regeringen omfamnar innovationer som lösningen på sysselsättningsproblemet. Många menar att det som behövs är att ge understöd till innovationer och nystartade företag för att skapa fler arbetstillfällen och för att säkra välfärden. Sveriges näringsminister sa nyligen i en tidningsintervju att statligt riskkapital måste hjälpa mindre, nystartade företag att bli större och internationella.

Tyvärr är det en förenklad syn. Mer riskkapital kommer knappast att bidra till att innovationer ger Sverige fler jobb och bättre förutsättningar för nya väldfärdslösningar.

För det första kan de innovationer som Sverige investerat i inte direkt sägas ha skapat arbetstillfällen i någon större omfattning. Innovativa områden som Silicon Valley drar till exempel till sig talanger och investerare från hela världen och ger just arbetstillfällen, skatteintäkter, tillväxt och så småningom även resurser som gör att samhället kan bygga välfärd för sina invånare.

Även Israel som är litet och har villkor som liknar de svenska lyckas med innovationer. Israel lyckas ta fler patent, starta fler företag och klara noteringar på USA:s Nasdaq-börslista i betydligt högre grad än Sverige. I Israels fall finns det större anledning än i Sverige att hävda att innovationstakten är så hög så att den bidrar till samhällsutvecklingen.

För det andra ger moderna innovativa företag få nya jobb. Facebook och Google är jätteföretag men sysselsätter betydligt färre än vårt eget Ericsson eller Volvo. Spotify har kanske nått 1000 anställda i Sverige. Det är ingen föraktfull siffra. Men långt ifrån nivåer på antal anställda som de gamla svenska börsföretagen kan stoltsera med.

Det svenska spelföretaget Mojang som såldes till Microsoft för många miljarder kronor sysselsätter bara ca 40 personer. Ny Teknik skrev nyligen att 25 av de mest lyckade nystartade teknikföretagen tillsammans lyckats skapat ca 3700 jobb under senare tid. Det är verkligen ingen dålig siffra. Men det innebär att 25 lyckade företagssatsningar bidrar att lindra arbetslösheten med mindre än en tiondels procentenhet.

Naturligtvis skulle ett Sverige med ännu lägre innovationstakt bli fattigare. Så alternativet för regeringen att låta innovationerna sköta sig själva är inget realistiskt alternativ. Men det är lika bra att inse att stöd till mer innovationer troligen inte kommer att ge vare sig fler jobb eller större samhällsresurser.

Det som behövs är en ny kultur där innovationer blir ett mer självklart sätt att förhålla sig till arbete och sysselsättning. En kultur där tusentals unga svenskar utvecklar idéer som de försöker förverkliga i sina egna företag. Vad kan då regeringen göra för att stödja innovationslusten bland dagens ungdomar?

• Gör hela landet blir ett innovativt område. Det går inte att bara låta Storstockholmsområdet och några städer till att bli möjliga innovationscentra. Hela landet måste samordnas och kommunikationerna förbättras.

• Se till att den svenska skolan höjer standarden. Det är självklart att välutbildade unga har större förutsättningar att starta innovativa företag än de som saknar utbildning.

• För in entreprenörskap som del av utbildningen i de ”fina” universiteten och högskolorna.

Om regering och riksdag lyckas införa reformerna ovan kan Sverige vandra vidare som ett innovationsland. Då kan de små nystartade företagen bli så många så att de tillsammans bidrar till både sysselsättning och ökade resurser till välfärd.

Johan Saks, Industry specialist på PA Consulting Group i Sverige