”Intresset för att bygga vindkraft har aldrig varit större – men det har aldrig varit svårare att få tillstånd”

FN:s klimatpanel har visat att fortsatt utbyggnad av vind- och solkraft till år 2030 kan reducera världens utsläpp av växthusgaser med cirka 17 procent, motsvarande hela Europas samlade klimatpåverkan. Naturvårdsverket betonar i sitt underlag till regeringens klimathandlingsplan att det krävs en snabb utbyggnad av vindkraft för att Sverige ska kunna nå sina klimatmål.

Statsminister Ulf Kristersson poängterar att vi ska fördubbla den fossilfria elproduktionen fram till 2045, medan basindustriernas energisamarbete SKGS anger att industrins elbehov ökar kraftigt redan till 2030. Elproduktionen behöver öka med drygt 10 TWh om året de kommande åtta åren för att motsvara det ökade elbehovet.

Det är mycket välkommet att de fyra partiledarna för regeringsunderlaget nyligen uppmanade elmarknadens aktörer att komma med konkreta förslag om bland annat en snabb utbyggnad av fossilfri elproduktion. Däremot var det förvånande att landbaserad vindkraft – den kraft som kan bidra med mest, byggas ut snabbt och möjliggöra elektrifieringen till 2030 – inte ens nämns bland de 11 förslag som partierna förde fram för att öka investeringarna i elnät och elproduktion.

Vi har aldrig förr producerat lika mycket el som nu, tack vare vindkraftens expansion. På kort sikt fortsätter utbyggnaden. Den landbaserade vindkraften förväntas öka med i genomsnitt drygt 6 TWh om året fram till 2025. Det är en rekordsnabb utbyggnad, men motsvarar ändå bara halva det årliga utbyggnadsbehovet av fossilfri elproduktion till 2030. Och dessutom avstannar utbyggnaden på land, där det går snabbast att bygga, om inte kommuner godkänner fler vindkraftsprojekt och dessa därefter beviljas slutligt tillstånd.

Ulf Kristersson konstaterade i regeringsförklaringen att svensk internationell konkurrenskraft bygger på god tillgång till prisvärd energi. För företag som bedriver energiintensiv verksamhet på en global marknad är vindkraften en avgörande del av lösningen.

Ändå förhindrade regeringen den så kallade Incitamentutredningen att föreslå en statlig ersättning till kommunerna vid vindkraftsutbyggnad. Att kommunerna ska få en ersättning när de godkänner ny elproduktion är i grunden mycket positivt, och sannolikt en förutsättning för en fortsatt snabb utbyggnad. Men det är avgörande för hela samhället att vi lyckas bygga ut elproduktionen och därför är det rimligt att det är staten, inte enskilda bolag, som ersätter de kommuner som möjliggör detta.

Ett extra ersättningskrav på vindkraftsbolagen skulle försena och fördyra den nödvändiga omställningen och i praktiken motsvara den tidigare så kritiserade ”effektskatten” för kärnkraft. Det skulle också öka osäkerheten för investerare, eftersom en sådan avgift eller skatt när som helst kan höjas.

Det har aldrig förr funnits ett så stort intresse från näringslivet att investera i vindkraft, och det sker helt utan subventioner. Samtidigt har det aldrig förr varit lika svårt att få tillstånd för vindkraftsutbyggnaden.

I Tidöavtalet anges att ”all ny elproduktion som stärker kraftsystemet, och som bidrar till en snabb expansion av kraftsystemet, behövs”. Vi föreslår därför att regeringen inför statliga, långsiktiga och teknikneutrala incitament till de kommuner som tillstyrker ny elproduktion – oavsett om det handlar om kärnkraft eller vindkraft.

Men det räcker inte. Regeringen bör också:

• Upprätta ett konkret mål om 250 TWh fossilfri elproduktion år 2030, vilket motsvarar en ökning med drygt 10 TWh per år de kommande åtta åren.

 • Följa förslaget från Energimyndigheten och Naturvårdsverket om att ge länsstyrelserna i uppdrag att, tillsammans med kommunerna, identifiera lämpliga områden för vindkraft.

• Genomföra myndighetsförslaget om ett tidigarelagt, bindande, kommunalt beslut om tillstyrkan samt återinföra den tidigare alliansregeringens stöd till kommunernas vindkraftsplanering, så att besluten kan utgå från uppdaterade vindkraftsplaner.

• Agera skyndsamt för att lösa problemet med vindkraftens så kallade hinderbelysning, som kan uppfattas störande i landskapet.

• Ändra miljöbalken så snabbt som möjligt, så att ansökningar om elnät, vindkraft och annan elproduktion avgörs utifrån principen om att ”miljöbalken ska tillämpas så att klimatförändringar minimeras”.

Det har aldrig förr varit lika brådskande och angeläget att bygga ut elproduktionen, både med tanke på klimatkrisen, finansieringen av Rysslands krig genom energiimport, höga elpriser och behovet av billig el för att klara Sveriges konkurrenskraft. Det har aldrig förr funnits ett så stort intresse från näringslivet att investera i vindkraft, och det sker helt utan subventioner. Samtidigt har det aldrig förr varit lika svårt att få tillstånd för vindkraftsutbyggnaden.

Nu måste energi- och näringsminister Ebba Busch, klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och resten av regeringen möjliggöra klimatomställningen och låta alla fossilfria kraftslag få konkurrera på lika och teknikneutrala villkor.

Daniel Badman, vd Svensk Vindenergi

Anders Wijkman, ordförande nätverket Vindkraftens klimatnytta

Johanna Bohn, vd WPD

Maria Röske, vd Bayware

Peter Zachrisson, vd SR Energy