Opinion

”Hyperloop - överlägset både tåg och flyg”

Hyperlopp revolutionerar transporter. Foto: Jonas Askergren
Malcolm Sjödahl, ansvarig för affärsutveckling på Ramboll Sverige.
Niklas Sörensen, vd för Ramboll Sverige.
Hyperloop one testbana i Nevadaöknen Foto: Alexander Esseveld
Hyperloop one testbana i Nevadaöknen Foto: Kyle Cothern
Hyperloop är ett tåg som med magnetkraft svävar fram i praktiskt taget lufttomma rör. Foto: Jonas Askergren

DEBATT. Hyperloop är det enda alternativet som på riktigt möter kraven på hållbara transporter. Redan 2040 kan vi ha ett nät med hisnande korta restider som binder samman Östersjöregionen, enligt Niklas Sörensen och Malcolm Sjödahl, Ramboll.

Hyperloop kommer att fullständigt rita om våra transportkartor. Inom bara några år är den första teststräckan i Finland i bruk. Därför måste också vi i Sverige fundera över hur vi kan dra nytta av den nya samhällsutvecklande tekniken. Hyperloop är snabbare än flyget. Med mindre miljöpåverkan än att bygga för tåg och till lägre kostnad för användarna. Vi kan inte bortse från detta när vi planerar framtidens samhälle och den regionala utvecklingen. Redan 2040 kan vi ha ett nät som binder samman hela Östersjöregionen.

Vårt sätt att transportera oss är på väg att revolutioneras – igen. Och liksom inför tidigare historiska genombrott är det lätt att avfärda den senaste tekniken som futurism. Men på Ramboll vet vi att Hyperloop inte är science fiction. Tekniken är helt unik och tar tech till transportsektorn, ett område som hittills inte nåtts av digitalisering utan vilar på samma teknik som för 200 år sedan.

Samtidigt stannar ofta debatten vid att det är för dyrt att bygga ut transportnäten i ett glesbebott Sverige. Med Hyperloop kan vi bygga ihop hela Östersjöregionen, skapa nya förbindelser över hela Norden. Det är dags för våra politiker och beslutsfattare att ta med det i beräkningen.

Nya transportsätt kan som så många gånger tidigare i historien omvälva samhällsutvecklingen och skapa nya möjligheter för människor, miljö och företag. När ångloket uppfanns i början av 1800-talet var många skeptiska till George Stephensons dröm att i framtiden kunna transportera människor. På samma sätt var det omöjligt att i början av 1900-talet förutse hur bilen skulle revolutionera våra liv för att inte tala om hur vi såg på flyget. Samtidigt görs i dag betydligt mer omfattande tester vid teknikskiften. Vi tar större hänsyn till miljön och vi har helt andra säkerhetsnormer.

Hyperloop kan inte bara korta våra restider utan också minska vår klimatpåverkan eftersom energiförbrukningen kan bli mycket lägre tack vare låg friktionsmotstånd mot räls och luft. Hyperloop är en teknik med möjligheten att förändra våra föreställningar om var vi bor, reser och transporterar varor såväl som synen på samhällsbyggnad.

Det är ett nytt transportslag för persontrafik och varor med en teknik som baseras på mindre fordon i rör med lågt lufttryck för att minska luftmotstånd och energibehov. Tekniken spränger inte bara gränserna för hur vi trodde det var möjligt att färdas längre sträckor och mellan länder. Hyperloop är det enda alternativet som på riktigt möter framtidens krav på hållbara transporter.

Vi måste fördjupa oss i möjligheterna som denna nya teknik innebär. Virgin Hyperloop One, ett av de företag som utvecklar tekniken med målet att ha en första sträcka igång innan 2025, gör följande beräkningar om hur lång tid det skulle ta att åka med Hyperloop, inklusive check-in och väntetider:

Stockholm – Malmö: 45 minuter

Stockholm – Helsingfors: 30 minuter

Stockholm – Paris: Cirka 2 timmar

Stockholm – Marbella: Cirka 4 timmar

Det är hissnande korta restider och fascinerade att vi skulle kunna kliva på tåget i Stockholm på morgonen och vara på Solkusten i Spanien vid lunch. Genomsnittspersonen spenderar ett år av sitt liv till att transportera sig. Vi kan halvera det och ge människor tid till annat. Men ännu mer intressant är att fundera över hur vi kan utveckla – och utvidga – vår egen region och se på våra transportnät som en helhet.

För att det ska bli verklighet behöver vi samarbeta, som när vi i Norden utvecklade mobiltelefonin. NMT-systemen, som var grunden till dagens telefonsystem, utvecklades i samarbete mellan industrin, myndigheter och forskare i de nordiska länderna.

Hade vi i slutet av 1980-talet vetat att barn 2018 skulle umgås via sociala medier, att vuxna skulle utföra banktjänster i telefonen och byta livspartners förmedlade av appar hade det varit lika omvälvande som Hyperloop som transportval.

Kräver samarbete

Ett nytt New Mode of Transport (NMT) - samarbete mellan industrin, myndigheter och forskare i Norden kommer att koppla våra länder närmare varandra och betyda mycket för miljövänliga transporter och val av bostadsort. Den gamla visionen om Norden som en region blir verklighet på ett helt nytt sätt. Till det kommer möjligheten att utveckla en ny stor exportindustri. För att de företag som utvecklar tekniken ska lyckas behövs en gemensam standard precis som inom tele- och datakommunikationsindustrin.

Samarbete är alltså a och o. Men framför allt måste vi släppa taget om vårt gamla sätt att se på transporter. Hyperloop är alltså inte tåg. Om vi tänker ”gammalt” så begränsar vi oss och går miste om de största möjligheterna att utvecklas. Det är helt avgörande att vi vågar tänka stort – och att inte bara industri och forskare gör det, utan även våra politiker och beslutsfattare.

Nu tar vi nästa steg och bygger en leverantörsneutral plattform för Hyperloop i Norden. Där företag som utvecklar tekniken kan testa, och myndigheterna kan utveckla normer och verifiera säkerheten.

Niklas Sörensen, vd för Ramboll Sverige

Malcolm Sjödahl, ansvarig för affärsutveckling på Ramboll Sverige