Den stora elektromagneten CSMC hos amerikanska Commonwealth Fusion Systems. Företaget avser att kunna leverera el till elnätet 2030.Commonwealth Fusion Systems
”Fusionskraft behöver vara med i diskussionen om energisystem”
DEBATT. Tyskland vill bli en global ledare inom fusionskraften. Nu behöver vi i Sverige en bredare och mer initierad debatt om energifrågorna, där fusionskraft tas med i beräkningen, skriver Kerstin Eliasson.
Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.
Beslut om vårt framtida energisystem är av avgörande betydelse för att kunna skapa ett fossilfritt och hållbart samhälle för kommande generationer. Energisystemet är en del av vårt totalförsvar och kräver långsiktighet och samarbete över partigränser.
När vi talar om kärnkraft menar vi vanligtvis fission, det vill säga att man klyver atomkärnor inuti en reaktor för att få energi. Då får man förutom energi även radioaktivt avfall. Det finns för närvarande cirka 8 000 ton använt kärnbränsle i ett mellanlager i Oskarshamn. Avfallet behöver till slut förvaras långt ner i berggrunden och förbli där i 100 000-tals år för att inte orsaka betydande och långvarig fara för människor och miljö.
Kärnkraft kan också betyda motsatsen till fission, nämligen fusion, dvs att man i stället slår ihop väteatomer, precis som den process som regelbundet sker i solen. Fördelen med fusionskraften är att man inte får något långvarigt radioaktivt avfall och inga koldioxidutsläpp.
Vi behöver en bredare och mer initierad debatt om energifrågorna där alla fakta och synpunkter vägs in. En parlamentarisk kommitté borde tillsättas som noga utreder hur vårt framtida energisystem ska se ut.
Under mer än 50 år har forskare världen över försökt bemästra denna process. Många har under denna period sagt att det kommer ta ytterligare 50 år innan vi har en fungerande fusionskraft i energisystemet. De problem som fusionsforskare behöver hantera är bland annat att man måste nå temperaturer, helst över 100 miljoner grader, för att underhålla långsiktig reaktorverksamhet. Dessutom behöver man kunna producera tillräckligt med tritium, som behövs tillsammans med deuterium som bränsle.
Fram tills för ett par år sedan hade man inte lyckats få ut mer energi ur fusionsreaktorerna än den el som reaktorerna krävde för att fungera. Men nu ser vi stora framsteg. I takt med dessa har intresset för fusion bland politiker och – framför allt – företag ökat markant.
Det finns sedan några år tillbaka flera nyheter inom fusionsforskningen och fusionskraften. En är att man i Kina under ett projekt vid namn East lyckades med att få fusionsprocessen att pågå i mer är 1 066 sekunder. Den 12 februari 2025 slogs detta rekord vid reaktorn (tokamaken) West i Cadarache, Frankrike, där processen varade i 1 337 sekunder, det vill säga i 22 minuter. Detta kan få betydelse för Iter i Cadarache som är ett gemensamt europeiskt fusionsforskningsprogram.
Annons
En annan nyhet kommer från USA. Ett spin-off företag från MIT (Massachusetts Institute of Technology), Commonwealth Fusion Systems (CFS) planerar att bygga världens första fusionskraftverk som också ska kunna lagra energi. Anläggningen, ARC, förväntas generera energi om ca 400 megawatt till antingen 150 000 hushåll eller till några stora industriella anläggningar. Den kommer att byggas utanför Richmond i Virginia och vara i drift i början av 2030-talet. Om den kommer att fungera som tänkt kan detta innebära ett historiskt genombrott för vår energiförsörjning.
Andra intressanta nyheter är att ett företag i Tyskland, Proxima Fusion i München, planerar att försörja elnätet med fusionsenergi under 2030-talet. Man använder en annan typ av reaktor än de så kallade tokamaker som används i USA och vid Iter. De förra kallas för stellaratorer och har en annorlunda design. Proxima Fusions verksamhet och planer bygger på forskning vid Max Planck-institutet för plasmafysik.
Den tyska regeringen har som mål att stödja etablerandet av två fusionsanläggningar där man använder två olika inneslutningsmodeller. Tyskland vill bli en global ledare inom fusionskraften.
Även i Sverige pågår samarbeten mellan företag och lärosäten. Ett exempel är företaget Novatron som samarbetar med KTH för att utveckla ny teknik som kan stabilisera plasman, det vill säga den gas som finns inne i reaktorn. Bolaget samarbetar även med den brittiska atomenergimyndigheten, Ukaea.
Det bör framhållas att även fusion kräver stora investeringar, både för att bygga och driva experimentreaktorer och för att bygga fusionskraftverk som kan leverera.
Samtidigt som många europeiska länder vill investera i ny kärnkraft (fission) har intresset för fusion ökat.
Den 5 februari anordnades en offentlig utfrågning i EU-parlamentet om Europas ställning inom fusionskraft. Beslutsfattare, industriledare och forskare deltog. Slutsatserna av denna utfrågning var bland annat att man bör ha målinriktade finansieringsmekanismer för att stödja startups och att ha regelverk som skiljer mellan fission och fusion. EU-kommissionen avser att lägga fram en fusionsstrategi senare i år.
Kerstin Eliasson.Privat
Frågorna om det framtida energisystem som tjänar oss bäst är svåra att ta ställning till, både för allmänheten och för politiker. Just därför måste vi noga överväga beslut om ny kärnkraft. Vi behöver en bredare och mer initierad debatt om energifrågorna där alla fakta och synpunkter vägs in. En parlamentarisk kommitté borde tillsättas som noga utreder hur vårt framtida energisystem ska se ut, där man också lyssnar till olika intressenter och experter.
Hänsyn måste tas till hur hela energisystemet kan fungera liksom till alla olika energikällors potentiella bidrag till detta system. Kostnader, miljöpåverkan och avfallsfrågor är härvidlag centrala liksom effektiviseringar av nuvarande fungerande energislag och energisparåtgärder. I denna viktiga ekvation bör även potentialen av fusionskraft beaktas.
Kerstin Eliasson, fd statssekreterare med ansvar för forskningsfrågor
