”Framtidens flyg kräver solkraft – svenska flygplatser måste få utvecklas”

I framtiden kommer flyget i allt större utsträckning att gå på el eller vätgas. Det är de stora aktörerna ense om, se bara på avsiktsförklaringen mellan Airbus, SAS, Swedavia, Vattenfall och Avinor som skrevs under tidigare i år. Tillsammans ska de arbeta för att utveckla vätgasflyg i Sverige och Norge med målet att ha större kommersiella vätgasflygplan redan 2035.

Och i veckan skrev Region Gotland samarbetsavtal med inte mindre än två nordiska elflygstillverkare. Den ena är norska Elfly som bygger eldrivna sjöflygplan. Den andra är svenska flygtillverkaren Heart Aarospace som tog in över 1 miljard i sin senaste investeringsrunda för att färdigställa sitt elhybridplan ES-30, tänkt att lyfta under 2028.

Oavsett om man väljer batterier, vätgas eller hybriddrift för framtidens flyg kommer det att uppstå ett stort behov av el på landets flygplatser. Solceller är perfekta för att ge el för att ladda batterier eller tillverka vätgas där behovet är som störst.

Markbaserad solkraft kräver bara en anslutning till elnätet och en lämplig markyta. Marken får gärna vara så slät som möjligt för att anläggningen ska kunna byggas på ett kostnadseffektivt sätt. Sveriges regionala flygplatsers vd Peter Larsson höll nyligen ett föredrag om framtidens flygplatser. Han berättade om elflyg, vätgasproduktion på flygplatser och om det framtida behovet av el på flygplatser runt om i Sverige. Med stora, plana markytor som redan exploaterats, lämpar sig flygplatser särskilt väl för att producera lokal, förnybar el till flygfarten.

Tyvärr riskerar utveckling av solkraft på Sveriges flygplatser att stoppas, även när det finns både tillstånd från länsstyrelsen och elnätsanslutning. 

Efter dialog med flertalet utvecklare framkommer en tydlig bild. Att anlägga solceller i anslutning till eller på ett flygplatsområde involverar ytterligare myndigheters godkännande, vilket innebär längre ledtider och osäkrare utgång. Exempelvis kan Transportstyrelsens godkännande ta flera år och det finns ingen övre gräns för hur lång tid ett ärende får handläggas.

Just nu finns det många investerare som är intresserade av att satsa på storskaliga landbaserade solparker, men investeringar och kapital har tidplaner att följa.

Om inte svenska myndigheter vågar visa vägen med tydliga satsningar och planer på kort och lång sikt finns en betydande risk att alla dessa miljarder investeras i andra länder. Synergierna mellan flygplatsernas framtida elbehov, befintliga elanslutning och tillgänglig mark riskerar att gå förlorade, liksom flygfartens möjligheter till elektrifiering.

Sverige är inte först ut med frågan om solkraft på flygplatser. Nej, flertalet europeiska flygplatser med regelverk liknande Sveriges har färdiga projekt och projekt under utbyggnad, så frågan om det är möjligt med solkraft på flygplatser behöver inte utredas, den är redan besvarad.

Några europeiska flygplatser med solceller

• Belfast Airport, Storbritannien – 5 MW – 2016
• Faro Airport, Portugal – 3 MW – 2022
• Belgrade Airport, Serbien – 1 MW – 2022
• Athens International Airport, Grekland – 24 MW – 2011
• Schiphol Airport (Amsterdam), Nederländerna – 15 MW – 2018
• Groningue Airport Eelde, Nederländerna – 22 MW - 2020
• Vienna International Airport, Österrike – 24 MW – 2022
• Rotterdam The Hague Airport, Nederländerna – 13,6 MW – 2022
• Bergerac Airport, Frankrike – 14,7 MW – 2021
• Deauville-Normandie Airport, Frankrike – 60 MW – 2024
• Lyon Airport, Frankrike – 20 MW – 2024

Tidigare har det också funnits en oro att solceller ska störa ut radiovågor på grund av problem med elektromagnetisk kompabilitet (EMC). Men de problemen förekommer bara när man använder sig av icke godkända komponenter och om kablage anlagts i strid med reglerna för installation. Med rätt material och korrekt installation går det utmärkt att anlägga solparker på flygplatser utan att riskera säkerheten för flyget. Det finns därför massor av flygplatser med solceller världen över.

Utrymmet, möjligheter till anslutning och behovet av solcellsanläggningar i anslutning till flyget finns alltså redan. Nu måste Transportstyrelsen omgående få mer resurser så att de kan snabba upp sina processer och inte bli bromsklossen för investeringar i solcellsanläggningar på flygplatser. Svenska flygplatser måste få utvecklas för framtidens elflyg.

Anna Werner, vd Svensk Solenergi