Forskare: ”Kalla det inte för ’100-årsregn’ – det tonar ned riskerna”

Under de senaste åren, senast vid ovädret Hans och stormen Babet, har vi hört och läst om 10-årsregn, 50-årsflöden och 100-årsstormar. Dessa termer borde undvikas eftersom de inbjuder till missförstånd. 

Följande är direkta citat från tidningar och är uttalanden av personer som förmodas veta vad de pratar om:

1. ”Vi vet inte exakt vad ett 100-årsregn, alltså regn som ska komma vart 100:e år, är.”

2. ”Tittar man långsiktigt är det ungefär var 50:e år som det uppstår.”

3. ”Regnet som föll i Gävle (…) klassas av SMHI som ett 1 000-års regn.”

Uttalande 1 är felaktigt, därför att “100-årsregn” är ett statistisk begrepp och innebörden är inte att detta regn ska komma regelbundet vart hundrade år.

Uttalande 2 är missledande. Ett 50-årsflöde kommer visserligen per definition en gång per 50 år i medel. Men, för att själva värdet ska stämma så förutsätter det att man har väldigt många 50-årsperioder att räkna medel över. Det vill säga ”långsiktigt” betyder snarare 10 000 år än 100 år. Mer korrekt är att man tänker sig en massa parallella verkligheter som man kan beräkna medelutfall för.

Uttalande 3 är mycket osäkert, men det återkommer vi till.

Ett annat problem är att 100-årsflödet låter som något ovanligt och extraordinärt och viljan lägga pengar på åtgärder riskerar därmed att vara låg.

Problemet med uttrycket 100-årsflöde är att det oundvikligen kommer att tolkas som att det inträffar vart 100:e år. Även om man garderar med tillägget “i snitt” eller ”i medel”. Ett bättre sätt att uttrycka risken för ett 100-årsflöde är därför att säga att det uppträder med sannolikheten 1/100 = 1 procent under ett godtyckligt år. 

Det betyder att sannolikheten är den samma varje enskilt år, oberoende av vad som hände föregående år. Det är som att kasta tärning. Även om man fått fem sexor i rad så är sannolikheten för en sexa fortfarande 1/6 vid nästföjande kast. Och det sannolika är, om man tittar “långsiktigt”, att man får en sexa vid vart sjätte kast. 

Ett 100-årsflöde är som en tärning med 100 sidor i stället för sex. Varje år kastar man tärningen och om tärningen hamnar med ”100-årsflöde” uppåt så inträffar 100-årsflödet.

Ett annat problem är att 100-årsflödet låter som något ovanligt och extraordinärt och viljan lägga pengar på åtgärder riskerar därmed att vara låg. En 100-årshändelse kan vara kraftig och orsakar stora skador när den inträffar, och sannolikheten är stor att var och en av oss får uppleva 100-årshändelser av något slag under vårt liv. 

I Sverige är medellivslängden 83 år. Sannolikheten att ett 100-årsflöde inträffar under en period på 83 år är 57 procent. Det betyder att den som bor granne med ett vattendrag i hela sitt liv med ganska stor sannolikhet kommer att uppleva dess 100-årsflöde – det är 57 procents risk att det händer och 43 procents sannolikhet att det inte händer på 83 år.

Till slut är det problematiskt att använda ett begrepp som bygger på statistik med så stora osäkerheter. Detta beror dels på att vi saknar långa mätserier och dels på att de yttre förhållandena förändras, genom att vi genom åren har grävt om vattendrag, ändrat markanvändningen och inte minst ändrat klimatet. 

I uttryck 3 ovan nämns ett 1 000-årsregn. Sannolikt har man maximalt cirka 100 års data, vilket ger hyfsat bra beräkningar för regn som inträffat 3–4 gånger under den tiden, det vill säga ett 25- eller 33-årsregn. För de mest intensiva skyfallen finns inte mer än 40–50 års data i de flesta svenska städerna, vilket ger tillförlitlig statistik endast för ett 10-årsregn.

Oavsett osäkerheten kan vi åtminstone öka förståelsen för vilket informationsvärde som finns i siffrorna, om vi byter språkbruk från “100-flöde” till “flöde med sannolikhet 1 procent ett godtyckligt år”. Det senare begreppet kan göras mindre klumpigt om man kallar det ett “1 procent-flöde”.

Johanna Sörensen, biträdande universitetslektor, avdelningen för teknisk vattenresurslära, LTH/Lunds universitet

Rolf Larsson, forskare, avdelningen för teknisk vattenresurslära, LTH/Lunds universitet

Läs mer

Svenska metoden vid översvämningar – materialet suger upp vatten

Flera översvämningar – nu varnas för strömförande vatten