DEBATT

”Elkrisens lösning är lokal flexibilitet – nu investeras det i fel saker”

Vattenfall Eldistribution är en av aktörerna som investerar i utbyggnad av elnät.

DEBATT. Stora investeringarna görs i fler kablar i elnätet. Samtidigt saknas infrastruktur för att använda flexibilitet i elsystemet, skriver Daniel Lindén och Filip Bertland, Tibber.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Elektrifieringen av samhället är en förutsättning för dess omställning, och kommer att kräva stora investeringar i elnätet. Många regioner dras redan nu med kapacitetsbrist. I stället för att bara installera fler kablar behöver myndigheter och bolag gå samman och bygga en gemensam plattform för lokal flexibilitet som alla kan dra nytta av. Det skulle kunna lösa en del av problemet.

De flesta är överens om att elektrifieringen kommer kräva stora investeringar – nästan 1 000 miljarder till 2045, enligt en rapport från Sweco på uppdrag av Ellevio. I dagsläget rustar Svenska kraftnät upp elnätet och investerar i ökad kapacitet. Det är bra – stabila nät, med ökad kapacitet och utan flaskhalsar, kommer vi att behöva och det är investeringar vi kan dra nytta av under många år framöver. 

Men att dra kablar tar tid. Samtidigt saknas en viktig pusselbit för framtidens elmarknad, som dessutom kan underlätta redan nu: flexibilitet.

Flexibilitet i elnätet kan skapas på olika sätt. En lösning är lokala flexibilitetsmarknader, som innebär ett slags handel. Aktörer som tillfälligt kan minska sin elanvändning eller öka sin produktion kan ansluta sig till marknaden och sälja den kapaciteten som flexibilitetstjänst. Det möjliggör en effektivare användning av tillgänglig effekt, vilket stöttar hela elnätet. Det blir ett viktigt verktyg när efterfrågan på el ökar i och med elektrifieringen av bland annat industri och transport. 

Det som saknas är en gemensam struktur för att möjliggöra lokal flexibilitet på riktigt, det vill säga med en kommersiell marknad och i stor skala.

Just industrins elektrifiering kommer enligt Sweco att leda till en omfördelning av elbehovet i Sverige. Det kan leda till lokala kapacitetsbrister i elnäten – brister som hindrar områden från att växa.

Det krävs en tydlig struktur för att få detta att fungera. Lokal flexibilitet testas redan på flera platser tillsammans med lokal- och regionnätsägare, bland annat i Göteborg genom Effekthandel Väst och i Stockholm genom projektet Sthlmflex. Men det som saknas är en gemensam struktur för att möjliggöra lokal flexibilitet på riktigt, det vill säga med en kommersiell marknad och i stor skala.

I stället måste individuella aktörer, i enskilda projekt, stå för investeringarna. Det i sin tur gör det svårt att skala produkten och knyta an fler leverantörer. 

Nätbolagen begränsas av hur mycket marginal de kan få på investeringar och till skillnad från “vanliga” nätinvesteringar kan kostnaden för möjliggörande av lokal flexibilitet inte läggas på konsumenterna, då det klassas som forskning och utveckling i testfas. Dessutom är det i dagsläget högst osäkert om den flexibilitetstjänst som erbjuds ens kommer att avropas – och då får man som leverantör inte betalt.

För att lösa upp knutarna behövs nationella standarder som gör det lätt att investera och ansluta sig. Nätbolagen måste kunna lägga kostnaden på konsumenterna, eller få kostnaden subventionerad av staten – ett inte orimligt förslag, givet den redan ansträngda situationen i många regionala elnät. Därtill skulle upphandlade tillgänglighetsavtal med Svenska kraftnät, där det förbinder sig att köpa en viss mängd flexibilitet, göra stor skillnad i riskanalysen för leverantörer och etablera marknaden på allvar.

Som det är nu fortsätter de stora investeringarna att bara göras i fler kablar – i fel saker, helt enkelt – och konsumenterna får betala mer i avgifter för att täcka dessa. Samtidigt saknas infrastruktur för att använda den flexibilitet många aktörer redan har och osäkerheten gör att de som ännu inte börjat satsa på tekniken knappast blir motiverade att göra det. Inte ens de med egna batterier i hemmet kan erbjuda sin flexibilitet till nätet.

Daniel Lindén, Tibber.
Filip Bertland, Tibber.

Lokal flexibilitet är inte bara ett koncept, det är på riktigt. Det har pilotprojekten visat. Vi skulle kunna ha det här verktyget i stor skala redan nu – men då krävs att vi röjer byråkratins hinder, investerar och tar ett gemensamt krafttag för morgondagens elmarknad.

Daniel Lindén, medgrundare och produktchef, Tibber

Filip Bertland, Sverigechef, Tibber

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.