Centerpartiet: ”Ge hembatteristöd även för elbilsbatterier”

Att det svenska elsystemet behöver växa kraftigt på kort tid är ingen nyhet. Industrin talar om ett ökat behov på minst 70TWh redan till 2030 (i dag används totalt ca 140 TWh i Sverige). 

Tillskott kan komma från utökad biokraft samt ökad effekt i både vattenkraft och kärnkraft. Den stora majoriteten behöver dock komma från sol- och vindkraft. Det leder till ytterligare volatilitet i elpriserna. 

Till skillnad från Ebba Buschs tal om att de fysikaliska lagarna kräver ny baskraft för att kunna få bygga ut sol- och vind så vet näringslivet, forskarvärlden och vi i Centerpartiet att det finns fler lösningar. Effektiviseringar och flexibilitet är viktiga parametrar att jobba med.

Det vi särskilt vill lyfta fram i denna artikel är dock den enorma potentialen i energilagring. Det är en tjänst som nu byggs ut snabbt, men som fortfarande har ett antal byråkratiska hinder som bromsar utvecklingen.

Det är en veritabel revolution om Sverige nyttjar den offensivt och banar väg för ett stabilare och mer konkurrenskraftigt elsystem, helt i linje med näringslivets önskemål.

Ett flertal studier har visat på hur den stora potentialen i olika typer av lagring kan användas för att balansera elsystemet och hantera perioder med underskott. Det ersätter inte självklart behovet av mer planerbar kraft på sikt, men köper oss väsentligt med tid för att kunna hantera utmaningarna i närtid.

För att släppa lös kraften i lagringen lägger Centerpartiet därför fram följande förslag: 

1. Vidga stödet för energilagring till att gälla även batterier som råkar ha fyra gummihjul. Med nya standarder för hur elbilars batterier kan användas mot nätet finns det ingen anledning att begränsa stödet till endast stationära batterier. Flera stora biltillverkare, inklusive Volvo Cars, planerar att inom kort göra tekniken till standard i sina kommande modeller. Det ger en enorm potential för bilflottan att lagra och balansera elnätet.

2. Avskaffa dubbelbeskattningen när energilager laddas i och ur, utan att använda elen själv. Den som laddar batteriet från nätet får betala både elskatt och moms. De skatterna betalas inte tillbaka om elen sedan levereras tillbaka till nätet. Det gör det onödigt dyrt och krångligt att hjälpa elsystemet. Båda skatterna borde enkelt betalas tillbaka direkt på nästa faktura.

3. Standardisera nätavgifterna och gör dem både tidsberoende och effektberoende. Många elbolag har, eller har börjat titta på olika typer av effekttariffer. Det är i grunden bra. För att hjälpa personer och systemet med lagring och flexibilitet är det önskvärt med en ökad standardisering av avgifterna och dessutom ett nationellt register, exempelvis tillsammans med elmarknadshubben, för att kunna styra lagring och flexibilitet enklare. Dessutom bör tarifferna skilja på hög- och låglasttimmar och inte enbart på den enskilda kundens maximala effektanvänding.

4. Öka incitamenten och forskningen för genomförandet av smarta och digitaliserade elnät. Med smarta elnät minskar behovet av elnätsutbyggnad, inte minst i lokala elnät. Det sparar tid och pengar för att ställa om och gör integrationen av vind och sol mycket mer effektiv. För att göra det optimalt behövs betydligt större kunskap om när och var kapacitet behöver tillföras i systemet. Då behöver incitamenten öka för att digitalisera näten. Även den tillämpade forskningen kring elnät och elnätsregleringen bör öka.

Det finns självklart ytterligare åtgärder att vidta för att öka både flexibiliteten och lagringen i systemet. 

Med dessa åtgärder har dock ett flertal viktiga hinder rivits och nya möjligheter öppnats. Inte minst när bilindustrin börjar rulla ut fordon med vehicle to grid-tekniken, V2G, inbyggd och där batteriernas garantier gäller även det nya användningsområdet. 

Med flera miljoner batterier tillgängliga skapas inte bara möjligheter till lagring över timmar och dygn, utan även över vecka, eftersom alla fordonsbatterier inte behöver nyttjas samtidigt. Det är en veritabel revolution om Sverige nyttjar den offensivt och banar väg för ett stabilare och mer konkurrenskraftigt elsystem, helt i linje med näringslivets önskemål. 

Rickard Nordin, C, klimat- och energipolitisk talesperson

Anders Ådahl, C, talesperson för forskning och högre utbildning

Läs mer

Volvo: Vi kan lösa dubbelriktad laddning utan dyra DC-laddare

”Det som kallas oplanerbar elproduktion kan bli långt mer planerbar”