”Biomassan räcker till ett flyg över Atlanten vart femte år”

Vi behöver skapa en ny miljöpolitik, både i Sverige och i världen. Politiken måste reducera behoven av biomassa genom att identifiera ett tiotal långtgående innovationer i samtliga branscher där ny teknik kan vara fullt utbyggd och tillgänglig inom 30 år. Detta resulterar i långsiktiga spelregler för alla branscher så vi når nollutsläpp 2050. Världens befolkning måste lära sig att kräva satsningar på storskaliga klimatinnovationer inom en femårsperiod.

Vi bör räkna med flera olika alternativ för framtida produktion av biomassa. Det är tänkbart med en fördubbling av producerad bioråvara till 2050 med bibehållen biologisk mångfald. Detta kräver klok insamling av avfall från skog, jordbruk och konsumtion i jätteformat på jordklotet.

Som världsmedborgare skördar du ungefär 400 kg biomassa varje år med 50 procent kolinnehåll. Du återvinner också 300 kg avfall varje år med 33 procent kolinnehåll i form av mat, förpackningar, produkter och kläder. Det organiska biokolet från dessa råvaror bildar grunden för framtidens konsumtion och så här borde tydligare partipolitik med innovation, fördelning och realism se ut direkt efter valet 2018.

1. Flygresor får 15 procent av din hållbara kolbudget. Det räcker till en resa mellan Stockholm och New York på låg höjd vart femte år. Övriga år åker du över långa avstånd med magnettåg i minst 600 km/h, motsvarande sträckan mellan Sverige och Portugal två gånger per år. EU bör alltså göra som USA, Kina och Japan där man utvecklar magnettåg. Till de nordiska storflygplatserna, som totalt byggs ut för flera hundra miljoner passagerare per år till 2070, finns passagerarunderlaget för magnettåg som det lågflygande alternativet till Europa. Detta färdmedel kan bli 30 gånger mer effektivt än framtidens flyg med koldioxidoptimerad tillverkningsteknik och vindkraft som energikälla. Vi kan inte utgå från elektrisk flygtrafik för längre sträckor som ska hinna skapas och bli fullt utbyggd om 30 år. För normallånga flygningar över Europa behöver elflyget bli 20 till 30 gånger bättre än dagens teknik då dessa flygningar kräver extremt energitäta flygplanskonstruktioner.

2. Sjötransporter med fartyg får 10 procent av din hållbara kolbudget. Fartyg som färdas över stora havsområden utan laddmöjlighet får maximalt 300 miljoner ton biodrivmedel. Hälften av sjöfarten som går i farleder längs kuster behöver därmed bli flödesbatteri- eller vätgasdriven. Det räcker till för att klara sjöfartsorganisationen IMO:s grundscenario för sjöfartsutveckling år 2050.

3. Landtransporter får 7 procent av din hållbara kolbudget. Världsproduktionen begränsas till 200 miljoner ton biodrivmedel från biomassa. Fordonstrafiken förväntas öka med 50 % till 2050 och 90 % av fordonen behöver bli elektriskt direktdrivna och/eller batteridrivna.

4. Bioprodukter får 33 procent av din hållbara kolbudget. Detta räcker till trähus, kläder, produkter och förpackningar som eliminerar mycket farlig mikroplast. Din konsumtion begränsas till 200 kg bioprodukter med 100 kg kolinnehåll per år. Återvinningsgraden på jorden är nu uppe i 80 % vilket motsvarar nuvarande japanska nivå.

5. Tillverkningsprocesser av bioprodukter och restavfallsförbränning får 20 procent av din hållbara kolbudget. Tillverkning av bioprodukter och biobränslen kräver stora mängder biokol och all koldioxid lagras numera i berggrunden med CCS (Carbon Capture and Storage).

6. Cementproduktion får 15 procent av din hållbara kolbudget. Magnettågens linjenät, nya hus och framtidens samhällsbygge är tätt sammanflätade med cementindustrin. Behovet av cement till år 2050 fördubblas. 500 miljoner ton av raffinerad biomassa per år samt höga temperaturer används i cementindustrin som blir koldioxidnegativ genom lagring med CCS och färdiga betongkonstruktioners koldioxidbindande egenskaper.

7. Järntillverkning får 0 procent av din hållbara kolbudget. Järntillverkning är helt fri från kolatomer år 2050 genom ny viktig innovation med vätgasreducering av järnmalm.

I detta exempel har vi låtit behovet av resande i människors liv öka och vi har blivit tio miljarder människor där allt fler lämnar fattigdom för ett liv i städer. Vi går också mot en mer vegetarisk och proteineffektiv kost för att kunna återställa livet i haven och de stora skogsområden som försvunnit. Detta gör oss till slut koldioxidneutrala. Alla människor som föds ska erhålla samma demokratiska rätt till marginella koldioxidutsläpp och kan sälja denna rättighet till den som vill konsumera mer.

Dagens bristande klimatåtaganden från överenskommelsen i Paris skapar behov av NET, Negative Emission Technology, som framtida generationer förhoppningsvis ska lyckas utveckla. Expertorganisationer som EASAC, Science Advice for the Benefit of Europe, varnar nu för extrema risker om våra barn misslyckas med NET.

Energislukande tekniklösningar som storskaligt fångar koldioxid saknas. Det är också stor brist på fosfor, kväve, mark och sötvatten för de enorma odlingar som skulle krävas för att rädda vår planet. Sverige och Europa måste visa vägen framåt med storskaliga klimatinnovationer nu.

Björn Arvidsson, utvecklingsingenjör