Opinion

”Betong gör husen energisnåla”

En stor energibesparing finns också i våra befintliga byggnader i Sverige, inte minst i 1960– och 70-talets miljonprogram. En stor andel av stommarna i dessa hus är av betong vilket då ger möjlighet till energieffektivisering, skriver debattören. Foto: Hasse Holmberg
Malin Löfsjögård vd Svensk Betong

DEBATT. Om vi tätar betonghusen i miljonprogrammet kan de bli mycket snålare. Trögheten i betongstommen gör att värmen kan lagras i väggarna och att effekttopparna kapas, hävdar Malin Löfsjögård på Svensk Betong.

Energibehovet behöver minska i både nya och redan befintliga byggnader. Riksdagen har beslutat att fram till 2050 ska energianvändningen i byggnader minska med 50 procent och EU och svenska myndigheter ställer allt högre krav på att husen ska ha bättre energieffektivitet.

Ska målsättningen nås behöver samarbetet mellan aktörerna i samhällsbyggnadssektorn öka där vi tillsammans utvecklar och optimerar material, konstruktioner, styrsystem och byggprocesser.

Sett till en byggnads hela livslängd, från produktion till rivning, så är det framförallt inom driftskedet – användningsfasen - som den stora energiförbrukningen sker. Energi behövs för uppvärmning av byggnaderna och vattnet men också för drift av apparater.

Med betong som byggnadsmaterial får byggnaden en så kallad tung stomme som tillsammans med betongens termiska egenskaper gör stommen värmetrög.

Att betong är värmetrögt innebär att materialet har hög inbyggd kapacitet att lagra överskottsvärme (gratisenergi) vilken sedan kan användas när det finns ett underskott och därmed minska energibehovet.

Betongens värmetröghet minskar även effekttopparna och gör det möjligt att förflytta effektuttagen i tiden vilket är positivt både miljömässigt och ekonomiskt. Kombineras en värmetrög stomme med tätt klimatskal kan luftläckage minimeras som i sin tur leder till att byggnader kan göras än mer energieffektiva.

Men den potential som finns med tröga stommar utnyttjas inte fullt ut idag. Kombineras en trög stomme med aktiv värmelagring och/eller en mer optimerad värmedynamisk värmestruktur så kan potentialen bli ännu större.

God energieffektivitet handlar om att hitta en balans mellan minskad energiförbrukning och god inomhuskomfort där huset ses som ett system.

En stor energibesparing finns också i våra befintliga byggnader i Sverige, inte minst i 1960– och 70-talets miljonprogram. En stor andel av stommarna i dessa hus är av betong vilket då ger möjlighet till energieffektivisering om vi bara tar tillvara det.

Genom att isolera fasaderna och minimera köldbryggorna kan man utnyttja betongstommarnas energilagringsförmåga och minska energibehovet för såväl kylning som uppvärmning även i befintliga hus.

Malin Löfsjögård

VD Svensk Betong