Än så länge går det ganska lugnt till i monteringshallen, inhyst i Ericssons gamla fabrik i Gävle, där det numera byggs stirlingmotorer för hand. Som mest upp till 15 stycken i veckan.
Men anläggningen har kapacitet att tillverka upp till 5 000 motorer per månad, och när alla produktionstekniska bitar fallit på plats räknar man med att verksamheten tar ordentlig fart.
– Folk i branschen, riktiga energiproffs, säger till mig: ”Ni har gjort det. Det här blir en energirevolution.” Vi tror att det här kan bli hur stort som helst, säger Inresols försäljningschef Daniel Walsh.
Från början var dock ambitionerna blygsammare. Bolagsgrundaren och vd:n Stefan Mastonstråle är solenergiforskare i grunden, och ville utveckla en digital batteriladdare som komplement till det växande bruket av solpaneler och hemmabatterier.
– Och vi ville att den skulle vara så autonom som möjligt, och sköta elproduktion och batteriladdning helt automatiskt, säger Susanne Mastonstråle, Stefans hustru och medgrundare till företaget.
Inresol har utvecklat en mobil stirlingmotor att använda utanför elnätet
Grundmaskinen är en tvåcylindrig stirlingmotor kallad v2-6. Slagvolymen är 1 052 kubikcentimeter, vridmomentet 40 till 110 Newtonmeter vid 600 till 1 200 varv per minut, och vikten bara 56 kilo. Man har också tagit fram den mobila varianten v2-6 TRX, i ett robustare utförande för exempelvis bruk utanför elnätet eller i katastrofområden.
Efterhand utvecklade man en multi fuel-brännkammare, som kan hetta upp motorns vär meväxlare med alltifrån pellets till naturgas.
– Då öppnades en bred horisont av applikationer, säger Daniel Walsh.
Förutom att generatorn levererar el, upp till 40 000 kilowattimmar per år och motoraggregat, kan stirlingmotorns kylning användas för att producera varmvatten med temperaturer mellan 30 och 80 grader. Systemet kan anslutas till en byggnad på samma sätt som en värmepanna eller värmepump.
– Du ansluter den till elnätet, slår på strömbrytaren och så är du i gång. Det ska vara lika enkelt som att ansluta solceller, säger Stefan Mastonstråle.
Stirlingmotorn styrs digitalt
Den digitalt styrda generatorn gör att elproduktionen kan följa behovskurvan i fastigheten eller verksamheten.
– Antingen bygger vi fasta, nyckelfärdiga system till kunder som vill ha el och värme. Eller så kan vi sälja volym till industriella aktörer, som redan har mycket värme och vill generera el från den, säger Susanne Mastonstråle.
Exempel på sådana aktörer kan vara stålindustrin, som ju genererar stora mängder spillvärme, eller grenar av avfallshanteringsbranschen som processar sopor i förbränningsanläggningar.
– Där har vi testat våra motorer i olika applikationer, bland annat en förgasningsanläggning i Kanada, med goda resultat. Och olje- och gasindustrierna facklar ju bort enorma mängder energi, och ligger dessutom ofta i områden där man inte har något fjärrvärmesystem som skulle kunna ta vara på värmen. Där är det möjligt att exportera el i stället, säger Stefan Mastonstråle.
Vid stora industriella applikationer kopplas mängder av kraftverksmoduler samman i 19-tums racksystem enligt samma princip som servrarna i en serverhall.
– Med många små kraftverk i stället för ett stort så gör det inte så mycket om ett av dem skulle tas ur drift för exempelvis service, eftersom en majoritet av kapaciteten alltid är i drift. Utmaningen blir ju då att få många små maskiner att arbeta som en enda stor turbin. Så man får synkronisera elproduktionen och koppla upp maskinerna mot molnet. Våra styrsystem är förberedda för att automatiskt balansera fluktuationer i elnätet och på elbörsen, säger Stefan Mastonstråle.
All teknik har utveklats av Gävleföretaget
All teknik är egenutvecklad, från själva motorn till kraftelektroniken och battericellerna.
Men varför grunda det hela på stirlingmotorer, en över 200 år gammal teknik?
– Vi behövde en maskin som kan gå dygnet runt och dessutom har stirlingmotorn hög verkningsgrad på låga varv och låg belastning. Den går tyst, och eftersom inga föroreningar kommer in i cylindrarna får man lite slitage, säger Stefan Mastonstråle.
En annan aspekt är riskbedömningen.
– Stirlingmotorn är en ganska snäll maskin. Temperaturen måste man förstås vara försiktig med, men den har inte samma typ av skaderisk som en explosionsmotor, kraftturbin eller vätgasanläggning. I princip är det som att ha en torrsmord kompressor i apparatrummet, säger han.
Hittills har företaget skrivit fleråriga kontrakt med två stora distributörer: Strive Energy för Skandinavien, och Kingfisher för Storbritannien. Båda har beställningar på såväl enskilda motoraggregat, som modulärkoncept för större applikationer, men ännu är det en bit kvar innan produktionen kan motsvara efterfrågan.
– Jag sitter med så många order på mitt bord, men än så länge är jag mer vakthund än säljare. Jag får hela tiden säga åt folk att vänta lite, vi måste komma i gång ordentligt först. Men sköter vi det här på rätt sätt så ser jag ingen gräns för hur stort det kan bli, säger Daniel Walsh.
Inresol AB
Stirlingmotorn fungerar genom att gas omväxlande värms upp och kyls av, vilket leder till tryckskillnader i cylindern som pressar upp respektive drar ned kolven.
Jämfört med ottomotorn är stirlingmotorn tystgående och vibrationsfri, kräver mindre underhåll och kan ge högre verkningsgrad.
Stirlingmotorn uppfanns av den skotske prästen Robert Stirling, och användes under 1800-talet främst för att driva vattenpumpar och tunga industriella maskiner. Under 1900- talet konkurrerades den ut av elmotorer och explosionsmotorer, men har på senare år upplevt något av en renässans.
I dag används stirlingmotorer bland annat i ubåtar och termiska solkraftverk.
Namn: Inresol (Innovative Renewable Energy Solutions).
Verksamhet: Tillverkar stirlingmotorer och invertersystem för användning i olika sorters energisystem. Även kompletta, biobränsledrivna minikraftverk för hemmet eller för mobilt bruk, samt solvärmefångare för drift av stirlingmotorer.
Grundat: 2008.
Ägare: Maston AB tillsammans med investerarna Erik Thun AB.
Anställda: 36 personer i Gävle, ytterligare sex personer på Inresols kontor i Indien.
Omsättning: Har just nu ramavtalsorder på cirka 270 miljoner kronor.