Experterna: Ai gör jobben mer krävande

Automationsnätets experter svarar på frågor om vilken roll kompetensutveckling har för företag – och hur det kan se ut i framtiden.

Denna gång deltar: Sara Lindqvist, Business performance manager, Bombardier Transportation, Joakim Wernberg, fil dr och forskningsledare för megatrendsprogrammet vid  Entreprenörskapsforum och Jessica Bruch, professor inom produktionssystem vid Mälardalens Högskola.

Hur har den tekniska utvecklingen påverkat företagens kompetensbehov under de senaste tio åren?

Sara Lindqvist: Teknikutvecklingen går allt snabbare och att inte ta del av den kan ge större affärspåverkan i dag än för tio år sedan. Flera trender, såsom globalisering och mandatutveckling, påverkar företagens behov av kompetensutveckling numera, och detta i lika stor utsträckning som den nya tekniken. Kompetensbehovsstrategin måste utgå från strategi och affärsmodell för att enkelt se hur ny teknik påverkar, och det måste finnas en vilja och mod att satsa på ny teknik trots att behovet är okänt.

Joakim Wernberg: Många företag har fokuserat på att anställa människor med teknisk kompetens, men fler ingenjörer och programmerare är inte tillräckligt. Företagens kompetensbehov handlar inte bara om att lägga till ny teknik till befintliga arbetssätt, utan framför allt om organisatoriska anpassningar för att dra nytta av tekniken. Man kan inte likställa kompetensbehov med anställningsbehov, och vi ser redan nu hur företag i högre grad behöver balansera kompetensförvärv genom anställning med kompetensutveckling.

Jessica Bruch: Både företag och individer påverkas starkt av den accelererande digitaliseringen. De flesta produkter som tillverkas i dag förändras snabbt, vilket påverkar både forskning och utveckling, men också tillverkningsprocessen. Företagen måste förbättra förmågan till implementering av ny teknik, effektivisering, förändring och nytänkande för att fortsättningsvis vara konkurrenskraftiga. För att klara detta krävs aktiv och kontinuerlig kompetensutveckling i företagen.

Tio år fram i tiden – hur ser du på framtidens arbete och kompetensbehov?

Sara Lindqvist: Automatisering och digitalisering är betydande i dagens arbete och ökar framgent, bland annat genom automatisering av administrativa processer, strävan efter papperslösa miljöer samt förbättrad datahantering. Kunskap att omsätta teknik till verklighet blir betydelsefull. Samtidigt blir värdet av mellanmänskliga kompetenser viktigare, såsom samverkan, problemlösning och interkulturella relationer, och medarbetarna bör utvecklas i att kunna hantera en alltmer komplex vardag.

Joakim Wernberg: Ai-utvecklingen innebär inte att jobben försvinner, däremot blir alla arbetsuppgifter kognitivt krävande, mindre rutinbaserade och kräver mer anpassningsförmåga. Därför är lärande ”fitness” för både individer och organisationer. En av de större utmaningarna vi står inför är att innovera nya arbetsuppgifter. Inom företag kokar det ned till att organisera verksamheten effektivt för att öka sin konkurrenskraft. På samhällsnivå måste man främja entreprenörskap som introducerar nya arbetsformer.

Jessica Bruch: Med tanke på den oerhört snabba utvecklingen de senaste tio åren är det omöjligt att förutse vad de kommande tio årens utveckling kommer att innehålla. Det enda vi vet är att den digitala transformationen kommer att fortsätta i en ännu snabbare takt, vilket kommer att ställa ännu större krav på företagens kompetensutveckling. Här kommer landets universitet och högskolor att vara viktiga för att stödja det livslånga lärandet.

Vad kan företagen göra i dag för att anpassa sig till och möta framtidens kompetensbehov?

Sara Lindqvist: Vi bör möta och rusta oss för framtidens kompetensbehov i samverkan med andra företag och akademin. Tillsammans bör vi framtidsspana och skapa förståelse kring den nya tekniken för att bedöma hur arbetsuppgifter förändras och vilken kompetens som måste tillföras. Redan nu måste vi inse vikten av livslångt lärande och borga för att vi erbjuder kompetensutveckling för alla individer, inte bara för dem med spetskompetens, för att säkerställa att kunskapen finns där den omsätts till affärsnytta.

Joakim Wernberg: Företag bör ha en långsiktig plan för sitt kompetensbehov. För det första kan företaget arbeta strategiskt med hr-funktionen – exempelvis kartlägga befintliga kompetenser, utveckla sammansättningen av team och använda successionsplanering. Anställ en hr-chef med det yttersta ansvaret för företagets lärandestrategi. För det andra kan företaget dra nytta av extern kompetens för att lösa företagsinterna utmaningar. För det tredje måste företag våga experimentera för att lära sig.

Jessica Bruch: För att kunna vara konkurrenskraftiga måste företagen attrahera och behålla den nödvändiga kompetensen. Genom att hitta nya lösningar för kompetensutveckling kan företagen framstå som attraktiva arbetsgivare. Här ser vi att universitet och högskolor kan spela en stor roll genom att erbjuda ett livslångt lärande anpassat för de yrkesverksamma. De kurser som vi på Mälardalens högskola erbjuder inom till exempel Industri 4.0, mjukvaruutveckling, ai och energisystem har ett stort antal sökande.

Automationsnästet är ett samarbete mellan Ny Teknik och Automation Region, en organisation som knyter samman företag, myndigheter, forskning och utbildning i ett branschoberoende kluster med fokus på automation.