Experterna: Därför tänker de flesta fel i sina IoT-projekt

Att digitalisera så många delar av verksamheten som möjligt ses idag som affärskritiskt inom de flesta organisationer och man vänder sig till Internet of Things (IoT) för att möjliggöra smarta produkter.

Det kan tyckas vara en enkel sak, att stoppa in en uppkopplad sensor i en pryl. Det kan tyckas vara en fråga som mestadels handlar om teknik. Men det här tankesättet har gjort att många projekt inom Internet of Things, IoT, har gått i stöpet. Det menar Martin Whitlock, CTO på Telenor IoT.

– Det kan låta enkelt, men det är helt fundamentalt att börja med affärsmålet. Alla nickar när man säger så, men färre förstår vad det verkligen innebär. När man väl fastställt målet kan man börja fundera på vilken IoT-teknik som kommer att passa bäst och säkerställa att den även fungerar under lång tid framåt.

Bengt Nordström, Managing Director på Accenture i Norden stämmer in.

– Vi kan ta ett scenario, en kaffemaskinstillverkare som vi har ett initialt möte med. Det första vi gör är inte att prata uppkopplingsteknik med det företaget. Vi pratar om visionen att bli den mest datadrivna kaffemaskinstillverkaren som finns, från hur maskinerna tillverkas till hur de används.

Egentligen handlar det om ett paradigmskifte

Martin och Bengt, som båda har decennier av erfarenhet inom IoT, förklarar hur den där till synes enkla sensorn egentligen handlar om ett paradigmskifte, hela vägen från säljorganisation och faktureringsflöden till bolagets ledning. För produkter uppkopplade via sensorer i stor skala, vilket de flesta företag har som mål, innebär i förlängningen ett datadrivet bolag.

– Data blir kärnan i hur bolaget drivs och för att komma dit krävs en transformation. Bakom transformationen måste det finnas ett affärsmål och en tanke, från tillverkning till användning. Om den här tanken är tydlig, om man vet vad man vill bygga, blir teknikvalen mycket enklare, menar Bengt Nordström.

Martin Whitlock upplever att många IoT-projekt istället börjar i andra änden, med tekniken, men att man ofta inte vet tillräckligt mycket om vad som passar ens produkt och användningsområde bäst, även i ett längre perspektiv. Detta är ett fundamentalt val som kommer att få stor påverkan på hur väl det kommer att fungera. Under de senaste åren har det dessutom skett en snabb utveckling inom kommunikationstekniker som är speciellt framtagna för IoT. Det skapar stora möjligheter men det är ofta svårt för företag att veta vilken teknik som är bäst lämpad för den egna produkten.

– Det innebär dessvärre att vi ofta kommer in för sent i processen. Det har redan gjorts ett teknikval och man ringer Telenor för ett sim-kort. När vi börjar ställa frågor om deras användningsområde blir svaret ibland, ”det tar vi sen”. Det kan exempelvis handla om att kunden valt att köra på den senaste tekniken men vill lansera i Indien och vi undrar, hur tänkte ni då, där finns ju mest 2G?

Grundläggande koll på helheten

Men om lösningen nu är att tänka stort från början, är inte risken att man fastnar i ett enormt designprojekt? Att det där nätta proof-of-concept-projektet man tänkte sig sväller rejält?

– Det handlar inte om att designa hela värdekedjan, end-to-end. Du behöver ha grundläggande koll på helheten utan att fastna i detaljer. Det finns en risk i att komma väldigt långt i designen av vissa delar, som hårdvaran, och först då börja tänka på uppkoppling, säger Martin Whitlock.

Internet of Things, som materialiseras i den där lilla uppkopplade sensorn, är alltså i själva verket en kritisk beståndsdel i en ny affärsmodell. Det här påverkar hela organisationen och givetvis även kunderna.

– En av de viktigaste komponenterna för ett framgångsrikt IoT-projekt är att ha en referenskund. Tänk mindre teknik och sensorer, mer som ett transformationsprogram. Då ökar chanserna väsentligt att du lyckas, avslutar Bengt Nordström.

Vill du veta mer? Läs Telenor IoT:s faktaspäckade rapport: Connectivity Technologies for IoT (Edition 2023).