Järnlungan är en cylinderformad kammare med en öppning i ena änden. Öppningen blir en tättslutande gräns mellan patientens huvud och resten av kroppen. Luft pumpas in och ut ur cylindern med en frekvens som efterliknar hur människor andas.
Ett undertryck i kammaren får patientens bröstkorg att vidgas och luft kommer in i lungorna. När undertrycket minskar trycks luften ut igen. På så sätt kan människor som förlorat förmågan att andas på egen hand kan överleva. Järnlungan är med andra ord en föregångare till respiratorn.
Tekniken förknippas ofta med virussjukdomen polio, som främst drabbar barn. Polio kan leda till förlamning av andningsorganen. Som Ny Tekniks systertidning Teknikhistoria berättat om var första gången en patient med polio fick hjälp av järnlungan 1928.
Paul Alexander insjuknade 1952, samma år som den amerikanske virologen Jonas Salk tog fram det första effektiva vaccinet mot polio.
Hundratusentals människor infekterades av polio under 1900-talets stora epidemier. De värsta fallen av sjukdomen ledde fram till livshotande förlamning av andningsorganen. Framtagandet av järnlungan gjorde det möjligt att rädda liv på ett sätt som innan dess inte var möjligt. Här övervakar sjuksköterskor en mängd poliopatienter placerade i järnlungor i Kalifornen, USA.Everett Collection / NTB
Till skillnad från många andra patienter var Alexander tvungen att förbli i kammaren hela sitt liv. Det hindrade honom inte från att utbilda sig till jurist och skriva sina memoarer.
I januari 2024 startade han ett konto på Tiktok och fick hundratusentals följare. Där fick han bland annat frågor om hur man uträttar sina behov när man lever sitt liv i en järnlunga. Paul Alexander drabbades av covid i februari men det är oklart vilken eventuell roll det spelade för hans död. Han gick bort 11 mars.
