SAMHÄLLE
Efter Ungerns beslut – nu har alla medlemmar sagt ja till Sverige i Nato
Ungerns premiärminister Viktor Orbán anländer till parlamentet för att hålla tal.
Denes Erdos/AP/TT
Ungern har som sista Natoland godkänt att Sverige blir ny Natomedlem. Bara underskriften av landets president återstår. ”Det kommer att gå snabbt och smidigt”, säger Zsolt Németh, ledamot för regeringspartiet Fidesz.
Det har dragit ut på tiden men nu har det ungerska parlamentet godkänt att Sverige blir Natomedlem. Röstsiffrorna blev 188 ja och sex nej.
"En historisk dag. Alla Natoländers parlament har nu röstat för Sveriges Natomedlemskap. Vi står redo att axla vår del av ansvaret för Natos säkerhet", skriver statsminister Ulf Kristersson (M) på X.
Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg skrev på X strax efter Ungerns beslut att Sveriges medlemskap "kommer att göra oss alla starkare och säkrare".
Även premiärminister Viktor Orbáns talesperson Zoltán Kovács skriver om ett historiskt ögonblick.
"Jag är säker på att vi i Sverige har en stark och pålitlig allierad som kommer att bli en tillgång för Nato", skriver han på X.
Nu återstår bara formaliteter innan Sverige är fullvärdig medlem av försvarsalliansen.
Presidentens underskrift
Det sista som återstår innan de ungerska dokumenten kan flygas över till Washington är att presidenten måste skriva under.
För tillfället är det snurrigt på landets presidentpost eftersom den tidigare presidenten tvingats avgå på grund av en pedofilskandal som skakar Ungern. Parlamentets talman och tidigare Sverigekritikern László Kövér sitter tillfälligt på posten, men under måndagen valdes en ny president.
Vem av dessa båda som kommer att skriva under är oklart. Men avsikten är att det ska ske snabbt, enligt Zsolt Németh, ordförande i parlamentets utrikesutskott.
– Det är bara en teknisk fråga. Det kommer att gå snabbt och smidigt, säger han.
Långsam process
Den svenska Natoansökan hamnade på parlamentets bord redan sommaren 2022, men Viktor Orbáns parti Fidesz har flera gånger fördröjt omröstningen.
– Jag önskar att jag kunde förklara varför, säger oppositionspolitikern David Bedö.
– Orbáns regering sade om och om igen att de inte skulle vara sist med att ratificera Sverige, och nu är vi sist.
De officiella förklaringarna har varierat. Bedö radar upp olika skäl som har angetts.
Först var det tidsskäl, sedan skulle en delegation åka till Sverige för att samla information, därefter krävde en grupp Fidesz-politiker mer respekt från svenska politiker och nu senast att den svenske statsministern skulle komma till Budapest.
Ulf Kristerssons (M) besök kunde bockas av i fredags och då presenterades även ett nytt försvarsavtal, som bland annat innebär att Ungern köper fyra Gripen-plan.
Zsolt Németh var med i delegationen som besökte Sverige förra våren. Att processen dragit ut på tiden har han många förklaringar till, men en av dem är att man måste kunna lita på varandra som Natomedlemmar.
– Vi måste vara beredda att dö för varandra, och därför behövde vi klargöra var vi står, säger han.
Det var också en viktig signal att Ulf Kristersson besökte Budapest, anser han.
fakta
Det här händer nu
När protokollet är underskrivet så ska det fysiskt flygas över till Washington och lämnas in till USA:s utrikesdepartement. När Ungern sade ja till Finland tog detta tre dagar.
När alla Natoländer har ratificerat Sveriges ansökan ska Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg bjuda in Sverige att deponera sitt anslutningsdokument till USA.
Sverige behöver då formellt fatta ett regeringsbeslut som godkänner det av riksdagen redan fattade beslutet om att Sverige ska gå med i Nato. Detta kan ske på ett extrainsatt regeringssammanträde.
Själva deponeringen, inlämnandet av anslutningsdokumentet, kan ske på olika sätt. Bland annat genom att en svensk representant åker till Washington eller genom att dokumentet lämnas över under en ceremoni i Bryssel, som i Finlands fall.
Finlands dåvarande utrikesminister Pekka Haavisto lämnade i april 2023 in anslutningsdokumentet – och den blåvita flaggan kunde hissas vid Natohögkvarteret i Bryssel.
För svensk del siktar regeringen på att utrikesminister Tobias Billström (M) åker till Washington.
När den blågula flaggan hissas i Bryssel blir i stället Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) huvudperson.
