Delhi satsar på konstgjort regn för att slippa luftföroreningar

Luftföroreningarna i Delhi har varit så svåra att skolorna har hållit stängt. Cricketspelare som deltog i världscupen avstod från träningspass på grund av den smutsiga luften, rapporterar Financial Times.

Det regionala styret planerar att framkalla konstgjort regn för att tvätta bort smogen. Planen har utarbetats av forskare vid Indian Institute of Technology Kanpur och innebär att silverjodid sprutas ut från flygplan över naturliga moln.

Processen kallas för molnsådd och innebär iskristaller bildas runt silverjodiden. Kristallerna blir allt tyngre och faller sedan i form av regn. Avsikten är att silverjodiden ska få molnet att släppa ifrån sig mer regn än det hade gjort på naturlig väg.

”Varar under maximalt två veckor”

Från början var planen att molnsådd skulle ske över Delhi den 20 eller 21 november, men så blev det inte, rapporterar Hindustan Times. Det fanns inte tillräckligt med naturliga moln då.

Alla tillstånd är inte heller klara för att molnsådden ska kunna genomföras, enligt forskaren Manindra Agrawal, som leder projektet.

Avsikten är att molnsådden ska påverka en yta av 300 kvadratkilometer. Som åtgärd mot luftföroreningar kan metoden fungera i stor skala, uppger Manindra Agrawal, men inte under en lång tidsperiod, skriver Indian Express.

– Det är en tillfällig process och varar under maximalt två veckor. Dammpartiklarna som finns i atmosfären tvättas bort i konstgjorda regn och hamnar i jorden, sa Manindra Agrawal i en intervju tidigare i november, enligt NDTV.

Där underströk han att molnsådd inte är en permanent lösning för att minska luftföroreningar.

– För att få bort luftföroreningar permanent från atmosfären måste vi försöka införa åtgärder för att motverka källorna till föroreningar.

Kritiker invänder mot åtgärden

Delhi är den mest luftförorenade staden i världen, enligt den schweiziska gruppen IQ Airs kvalitetsindex. Luftkvaliteten den 20 november klassas som ”mycket ohälsosam” med en halt av små partiklar, så kallade PM 2,5, som ligger på 165 mikrogram per kubikmeter, 33 gånger högre än riktlinjen från Världshälsoorganisationen.

Medan forskare på IIT Kanpur menar att molnsådd är en åtgärd som kan ge lite andrum i en pressad situation, finns det andra som är kritiska. En aktivist säger till Financial Times att det regionala styret försöker se ut som om de gör något genom att få ner föroreningsnivåerna tillfälligt i en brandutryckning först när frågan har fått politisk betydelse.

Bhargav Krishna, en expert på luftkvalitet och hälsa, säger till tidningen att Delhis satsning på molnsådd illustrerar att myndigheterna har misslyckats med att reglera luftföroreningar.

Molnsådd upptäcktes på 1940-talet och används regelbundet av ett 50-tal länder för att manipulera vädret, enligt Meteorologiska världsorganisationen, WMO. Men metoden är omtvistad för att det är oklart om den är effektiv, så att kemikalierna verkligen bidrar till att det regnar mer, eller om det skulle ha regnat ändå. Det är också en dyr metod.

Används av flera länder

Det finns även invändningar mot metoden för att den egentligen inte ”skapar” regn utan omfördelar det. Om regnet på konstgjord väg framkallas i ett område blir ett annat område utan. Det är något som klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér vid Linköpings universitet har lyft upp.

Huruvida den silverjodid som sprutas ut över molnen kan få negativa konsekvenser för miljö och hälsa råder det delade meningar om. Det finns studier som tyder på att mängden silverjodid är så liten att den inte får några ekologiska effekter. Men det finns också undersökningar som pekar på att vissa organismer kan påverkas om ett område utsätts för molnsådds vid upprepade tillfällen.

Kina är det land som satsar mest på vädermanipulation. Förra året tog Kina till åtgärden på grund av torka. Ryssland använde sig av metoden 2020 för att motverka skogsbränderna i Sibirien.

Förenade Arabemiraten skapade konstgjort regn på ett annat sätt 2021, genom att skjuta in elektriska laddningar i moln med hjälp av drönare, rapporterade DN.

LÄS MER

Ballonger ska kyla jorden – men geoengineering-projekten ifrågasätts

Kontroversiell teknik kan rädda Stora barriärrevet

Värsta utsläpparen av metangas – smutsiga hemligheten syns från rymden