RYMDEN
Fyndet kan vara den första stenplaneten med en atmosfär
Planeten är en så kallad superjord, med en massa som är tre gånger större än jorden.
NASA, ESA, CSA, Joseph Olmsted (STScI)
James Webb-teleskopet har hittat vattenånga som kanske kommer från en stenplanet. Men det kan även finnas en annan källa till vattnet.
Sedan uppskjutningen 2021 har världens mest avancerade rymdteleskop levt upp till de högt ställda förväntningarna. Med hjälp av en guldpläterad spegel observeras universum i infrarött ljus – och en av James Webb-teleskopets senaste upptäckter är spår av vattenånga nära en planet i ett främmande solsystem. Det skriver Nasa.
Det är inte första gången som teleskopet registrerar vattenånga, men i tidigare fall har det handlat om gasjättar som liknar Jupiter, Det nya fyndet kan dock utgöra den första stenplaneten med en atmosfär utanför vårt eget solsystem.
Är en superjord
GJ 486 b ligger 26 ljusår bort och kretsar kring en röd dvärg, som är den vanligaste typen av stjärna – där det också är mest sannolikt att hitta stenplaneter. Det handlar om en så kallad superjord, som har en cirka 30 procent större ekvator, med en massa som är tre gånger större än jorden.
Den ligger dock inte inom den beboeliga zonen, utan planeten befinner sig så nära sin stjärna att temperaturen vid ytan är 430 °C. Till detta kommer strålningen, en kraftig gravitation och planetens bundna rotation vilket innebär att planeten har en permanent nattsida och dagsida.
Vattnet kan komma från stjärnan
Unga röda dvärgar ger ifrån sig stark uv- och röntgenstrålning som kan förstöra atmosfären. Men om det visar sig att heta planeter som GJ 486 b, trots den höga strålningen, kan hålla fast vid sin atmosfär så utgör det betydande information för den vidare jakten på beboeliga stenplaneter.
Men i dagsläget kan man inte utesluta att den signal som indikerade vattenånga inte kommer från den passerande planeten – utan härrör från stjärnan, där lokala magnetfält som hindrar energiflödet inifrån ger upphov till kalla solfläckar på ytan, och de kan hålla vatten. James Webb-teleskopet kommer dock att kunna avgöra vad som är vattenångans källa genom att använda "the Near-infrared Imager and Slitless Spectrograph" (NIRISS), instrument som tittar på infrarött vid en kort våglängd.
