Premium

Så fick stirlingmotorn nytt liv i svenska ubåtar

Så fungerar stirlingmotorn.
När bessemerprocessen lanserades på 1850-talet gav det den första billiga metoden för storskalig tillverkning av stål. Det högkvalitativa stålet gjorde det möjligt att bygga stabilare ångmaskiner, som inte längre riskerade att explodera. På bilden Sandvikens första bessemerverk, anlagt 1863. Foto: ANDERS OLSSON/TEKNISKA MUSEET
Stirlingmotorn kan drivas med i princip vilken värmekälla som helst och ger knappt ett ljud ifrån sig vid drift. Egenskaper som är klara fördelar i ubåtsdrift jämfört med till exempel de högljudda dieselmotorerna. HMS Gotland fick stirlingdrift från start.
HMS Näcken halvtidsmodifierades 1988 och försågs då med två stirlingmotorer. Det var den första svenska ubåt som försågs med Air Independent Propulsion, vilket gjorde den mycket mer tystgående än konventionella ubåtar.
Stirlingdriften gjorde att Näcken kunde stanna under ytan upp till fyra veckor i sträck.

Den skotske prästen Robert Stirling ville ersätta den farliga ångmaskinen, men hans ”luftmotor” blev ingen framgång under hans livstid. Först långt senare fick stirlingmotorn en renässans som drivkälla i svenska ubåtar.

Publicerad

De tidiga ångmaskinerna var ofta livsfarliga konstruktioner, byggda av undermålig metall som bokstavligt talat inte pallade trycket. Exploderande ångpannor dödade, lemlästade och brännskadade otaliga maskinoperatörer och andra som hade oturen att komma i vägen.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



farkoster premium stirlingmotor ubåtar