PIONJÄRER

”Statsfiendens” forskning gav grundstenar till Poliovaccinet

Ruby Sakae Hirose (1904–1960).
Ruby Hiroses forskning om serum och antitoxiner blev ett viktigt steg mot ett vaccin mot polio. Här vaccinerar Jonas Salk, virologen som utvecklade poliovaccinet, en ung pojke mot sjukdomen.
Utöver all annan forskning Ruby Hirose ägnade sig åt, granskade hon därtill en amerikansk växt. År 1930 publicerades A Pharaceutical Study of Hydrastis Canadensis, en studie som bland annat handlade om hur amerikanska urinvånare använde växten Hydrastis Canadensis för att behandla sår.

Hon bidrog till några av 1900-talets viktigaste medicinska genombrott. Men i sitt hemlands ögon förblev Ruby Sakae Hirose en potentiell statsfiende.

Utöver all annan forskning Ruby Hirose ägnade sig åt, granskade hon därtill en amerikansk växt. År 1930 publicerades A Pharaceutical Study of Hydrastis Canadensis, en studie som bland annat handlade om hur amerikanska urinvånare använde växten Hydrastis Canadensis för att behandla sår.

Få farmakologer kan stoltsera med ett mer imponerande cv än Ruby Sakae Hirose. Ännu färre har tvingats kämpa lika hårt för att åstadkomma det.

Hon föddes i delstaten Washington 1904, i en tid då rasism mot asiater – oavsett härkomst – inte bara var vanligt förekommande i USA, utan rentav lagstadgad. Föräldrarna Shiusaka och Tome Hirose var födda i Japan, men efter motgångar i arbetslivet valde de att haka på en populär trend i hemlandet – och satsa på ett liv i den nya världen i stället. En värld som i japanska ögon var ännu lite nyare än i europeiska. 

Eftersom Japan inte öppnade upp sig för kontakter med omvärlden förrän 1868 – efter militära påtryckningar från just USA – hade fortfarande bara något hundratal japaner hunnit flytta till den amerikanska västkusten i slutet av 1800-talet. Men det var på väg att förändras, och nu fördes familjen Hirose med av en allt stridare ström landsmän som omlokaliserade sig till Washington via ångfartyg.

Intelligent student

Det var dock ingen bekväm ny verklighet de fann sig i. Möjligheten för afroamerikaner att bli medborgare var ännu ganska färsk, och någon liknande lyx unnades inte asiater. I Washington tilläts inte ens utlandsfödda asiater förfoga över mark – så i stället stod dottern Ruby Sakae Hiroses namn på familjens hyreskontrakt.

Och unga Ruby visade sig vara en mästare på att smälta in i familjens nya miljö, trots att föräldrarna var måna om att ge henne en japansk uppfostran. Hon var en social, atletisk och inte minst intelligent student, som efter gymnasiet tog en masterexamen i farmakologi vid University of Washington 1928, följd av en fil kand i biokemi vid University of Cincinatti.

Forskning om trombin och serum

Ruby Sakae Hirose började tidigt fokusera sin forskning på trombin – ett protein som bidrar till att blod kan koagulera – vilket i sin tur hänger ihop med bildandet av blodproppar. Det var hon som upptäckte att trombin finns i två former: den vanliga och protrombin.

Efter sin avhandling fick Hirose jobb på ett läkemedelsföretag i Ohio. Hennes forskning kring antitoxiner och serum utgjorde ett viktigt steg på vägen till ett vaccin mot polio. Parallellt ägnade hon sig även åt cancerforskning, samt undervisade i mikrobiologi.

Ruby Hiroses forskning om serum och antitoxiner blev ett viktigt steg mot ett vaccin mot polio. Här vaccinerar Jonas Salk, virologen som utvecklade poliovaccinet, en ung pojke mot sjukdomen.

Men trots hennes lysande karriär betraktades hon fortfarande med viss skepsis. År 1939 beskrevs hon i media som en ”American-born Japanese girl scientist” – trots att hon aldrig bott i Japan, var amerikansk medborgare och dessutom nästan medelålders.

Familjemedlemmar placerades i fångläger

Tre år senare tog sig misstron ännu mer konkret form, när tre av hennes familjemedlemmar placerades i de fångläger som upprättats på amerikanska västkusten efter Pearl Harbor-attacken. Ruby själv undgick inte detta öde tack vare sin akademiska briljans – utan bara för att hon råkade befinna sig på betryggande avstånd i Ohio.

Hon jobbade dock oförtrutet vidare medan hennes familj behandlades som potentiella brottslingar och spioner. Med tiden skulle både de och hon själv få upprättelse. 

År 1945 stängdes fånglägren, som senare kom att betraktas som en skamfläck i USA:s historia. Och när Ruby själv avled i leukemi 1960 hade hon inte bara kommit att betraktas som en banbrytare i ett fält dominerat av vita män – utan kanske framför allt som en landsman.

FAKTA

Omfattande forskning på kort tid

Namn: Ruby Sakae Hirose.

Född: 30 augusti 1904, Kent.

Död: 7 oktober 1960, West Reading.

Yrke: Farmakolog.

På grund av sin relativt tidiga död hade Ruby Sakae Hirose en något kortare karriär än många andra akademiska stjärnskott på 1900-talet. Resultaten av hennes forskning hann dock bli väldigt omfattande. 

Mest känd är hon i dag för sin forskning kring blodproppar och bidrag till poliovaccinet. Men bland mycket annat upptäckte hon även att allergiska reaktioner triggas av histaminer, samt identifierade antimetaboliter som har effekt på cancerceller – ett av många viktiga steg på vägen till dagens cellgiftsbehandlingar.