LÅNGLÄSNING

Konstjord – den kluvna vägen till större matproduktion

Framställandet av konstgödsel brukar räknas som en av mänsklighetens viktigaste upptäckter. En bördig åkermark kunde tidigt betyda skillnaden mellan liv och död.
Under 1800-talet började välbärgade bönder att använda importerad guano, fågelträck, från Chile för att öka bördigheten i utarmade jordar.
Till vänster syns fysikern Kristian Birkeland (1867–1917) under ett tidigt försök att framställa konstgödsel i ett laboratorium i Norge. Intill står troligen byggnadsingenjören Eivind Bödtker Næss (1877–1961). Kristian Birkeland uppfann metoden att framställa kväveoxider ur luft tillsammans med fysikern Samuel Eyde. Det gav gödselmedlet kalksalpeter, en uppfinning som så småningom blev grunden till bildandet av företaget Norsk Hydro.
Tyska kemisten Fritz Haber (till höger) övervakar ett experiment. Han och kollegan Carl Bosch belönades med Nobelpriset i kemi 1918 för Haber-Bosch-metoden att tillverka konstgödsel på industriell skala.
Amerikanska Tennessee Valley Authority testar olika typer av gödning på ett fält i Tennessee, USA.
Problem med övergödning av vattendrag från kringliggande jordbruk är ett utbrett problem i vissa delar av Sverige. På bilden syns ett utloppsdike från jordbruksmark ut i sjön Tåkern, Östergötland.

Sedan konstgödseln uppfanns har världens skördar ökat markant. Men kemin är inte okomplicerad. Den kan användas som sprängämne, och överskott av kväve har runnit ut i vattendrag och orsakat övergödning runt om i världen.

Publicerad

Utarmade jordar har varit ett återkommande problem i jordbrukets historia. I samband med skörd försvinner viktig näring från marken. Daggmaskarna trivs sämre när de inte blir matade med döda växtdelar, och regnvattnet får samtidigt svårare att tränga ner om maskarnas uppluckrande gångar försvinner.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera



konstgödsel långläsning