LÅNGLÄSNING

Här är kriserna som kantrade svensk varvsindustri

Svenska minutläggande ubåten Najad sjösätts vid Kockums varv i Malmö 1942. I svallvågorna efter varvskrisen kom Kockums till slut att inrikta sig helt på militär sjöfart. I dag ingår företaget i militära Saab och har all nybyggnad vid Karlskronavarvet.
Samuel Owens propellerfartyg byggt 1816 i en ritning där vedrum, ångpanna av gjutet tackjärn och svänghjul syns.
Ångfartyget Gustaf II Adolf från Lindholmens Werkstad var det dittills största ångfartyget som byggts i Sverige.
Zoroaster, byggd vid Motala Varv 1877, var världens första tankfartyg som byggdes efter en idé från Ludvig Nobel. Fartyget användes för att användas vid transporter från bröderna Nobels oljebolag i Baku vid Kaspiska havet.
Uddevallavarvet grundades 1946 och växte snabbt till att bli Bohusläns största arbetsplats. När oljekrisen slog till och drabbade svensk varvsindustri köptes varvet av svenska staten, tillsammans med Götaverken och Karlskronavarvet.
Bränning av plåt på Uddevallavarvet.
Hantering av kättingar vid Uddevallavarvet.
Götaverkens vd Hans Laurin, statsminister Olof Palme (S) och överingenjör Åke Lexén skärskådar en 107 000-tonnares bottensektion på Götaverken i mars 1973. Senare samma år inleddes oljekrisen.
Kockums varv i Malmö under utbyggnaden 1946.
Pågående arbete i Götaverkets bleckslageriverkstad 1963.
Bulklastfartyget Laponia bogseras ut från Götaverken, där det byggdes 1963. Det var 202,9 meter långt och gick inledningsvis i trafik inom AB Grängesberg-Oxelösund.
Dåvarande finansministern Gunnar Sträng (S) och riksbankschefen Per Åsbrink under en information om kronans devalvering 1973.
När Kockums 146 meter höga kran togs i drift 1974 var den världens största bockkran, som kunde lyfta tyngre laster än all världens kranar: 1 600 ton. År 1997 gjorde kranen sitt sista kommersiella lyft, då den lyfte fundamenten till Öresundsbrons högbropelare.
När kranen såldes för symboliska 1 dollar till Hyundai Heavy Industries varv i Sydkorea och fraktades i väg i september 2002 blev det en slutpunkt för Kockums som varvsindustrins vagga och Malmös största arbetsplats.
Stealth-korvetten HMS Visby, byggd vid Kockums i Karlskrona, visades upp för pressen för första gången i augusti 2002.

Under många år var Sverige en av de stora varvsnationerna. Välkända namn som Götaverken, Uddevallavarvet och Kockums byggde några av världens största fartyg, och sysselsatte tiotusentals människor. Men oljekris, felinvesteringar och asiatisk konkurrens skulle rita om kartan.

När segelskeppen började ersättas av maskindrivna fartyg med järnskrov var Sverige ett föregångsland. Redan 1816 hade den invandrade engelske industrimannen Samuel Owen utrustat en roslagsskuta med ångmaskin och en primitiv propeller, eller ”skruv” som han kallade den. Båten provkördes runt Lovön i Mälaren, där den kom att kallas ”Stockholmshäxan” eftersom öborna misstänkte svart magi. Men då propellern bara var till hälften nedsänkt i vattnet blev verkningsgraden låg, och Owen övergav skruvprincipen till förmån för skovelhjul.


Prenumerera på Teknikhistoria
– 6 månader för 399 kr!


Få tillgång till allt låst innehåll på hemsidan, tidningen direkt hem i brevlådan, samt e-tidningen med tillgång till 5 års utgåvor av Teknikhistoria.


Djupdyk i vår Teknikhistoria, med särskilt fokus på Sverige och svenska innovatörer!


Börja läs i dag →

Se andra erbjudanden: teknikhistoria/prenumerera