Karriär
Studie: Ingenjörer har bättre hälsa än andra högutbildade
”Nyare forskning har visat att mer arbetsrelaterad fysisk aktivitet har en koppling till ohälsa”, säger Elin Ekblom-Bak. På bilden två ingenjörer som knackar kod. Foto: EMILIA JIMÉNEZ-BERGMARK
Bättre kondition, lägre blodtryck och en sundare livsstil. Ingenjörer har en bättre hälsoprofil jämfört med andra yrkesgrupper, visar ny forskning.
I en stor studie från GIH, Gymnastik- och idrottshögskolan, har riskfaktorer för ohälsa hos 14 olika yrkesgrupper studerats.
Över 72 000 män och kvinnor har fått göra tester för att mäta riskfaktorer som dålig kondition, fetma, högt blodtryck och daglig rökning. Deltagarna fick också besvara en enkät om livsstil, aktivitetsvanor och upplevd hälsa.
Resultatet visar att den samlade ohälsan, där mer än tre riskfaktorer vägts in, är högre bland yrkesverksamma med lägre utbildning jämfört med högskoleutbildade yrkesgrupper.
Men det stora datamaterialet har även gjort det möjligt att se mer än förväntade skillnader mellan låg- och högutbildade. När forskarna borrade djupare i materialet kunde stora variationer ses inom de två grupperna.
Klassiska riskfaktorer
I gruppen med högskolekompetens fick exempelvis grundskollärare och fritidspedagoger sämre resultat än naturvetare och tekniker, främst ingenjörer, där förekomsten av de klassiska riskfaktorerna för ohälsa var lägst av samtliga undersökta yrkesgrupper.
− Det är både intressant och lite förvånande att se att det är så stor variation inom grupper som tidigare ansetts homogena. Resultaten blir därför oerhört viktiga eftersom vi nu kan titta på ohälsa i specifika grupper, säger Elin Ekblom-Bak, docent vid GHI och forskningsansvarig för studien.
Studien pekar inte ut orsaker till att ingenjörernas hälsosituation är bättre, men enligt Elin Ekblom-Bak visar tidigare forskning att bra kontroll över arbetet, god ekonomi och kunskaper om hälsofrågor underlättar valet av en sundare livsstil.
Mycket stillasittande
En annan bidragande orsak kan vara att ingenjörer inte har en fysiskt ansträngande jobbsituation. Arbete på ett kontor med mycket stillasittande, som generellt betraktas som en riskfaktor för ohälsa, kan paradoxalt nog vara en fördel.
− Nyare forskning har visat att mer arbetsrelaterad fysisk aktivitet har en koppling till ohälsa. Ju mer man sitter på jobbet desto bättre mår man, men det kan bero på att man har en mer hälsosam livsstil och hur aktiv man är utanför jobbet. Ju mer man rör sig på fritiden desto bättre mår man, säger Elin Ekblom-Bak.
Studien är publicerad i BMC Public Health.
Fakta:
Studien Lifestyle-associated health risk indicators across a wide range of occupational groups: a cross-sectional analysis in 72,855 workers gjordes mellan 2014 och 2019.
Studien visar att bland yrken med lägre utbildning, exempelvis maskinförare och undersköterskor, fanns dubbelt så många enskilda riskfaktorer för ohälsa jämfört med högutbildade.
Inom yrkesgrupper med högskoleutbildning hade främst grundskollärare, fritidspedagoger och förskollärare en högre samlad ohälsa jämfört med yrkesverksamma inom naturvetenskap och teknik, främst ingenjörer. Även yrkesverksamma inom och hälso- och sjukvård, främst sjuksköterskor och läkare, hade bättre hälsoresultat.