INNOVATION
Svenska forskare gör transistor i trä – först i världen
Världens första transistor för elektricitet gjord av trä.
Thor Balkhed/Linköpings universitet
Visst är den långsam och klumpig. Men den fungerar. Forskare vid Linköpings universitet har lyckats utveckla en transistor i balsaträ. Innovationen kan komma till nytta i framtida elektroniska växter.
Forskare vid Linköpings universitet har i samarbete med KTH utvecklat världens första trätransistor som kan reglera elektricitet utan att försämras.
Tidigare trätransistorer har endast kunnat styra transporten av joner. Haken är att sådana transistorer slutar att fungera när jonerna tar slut. Men Linköpingsforskarnas trätransistor jobbar på som en vanlig transistor. Den reglerar strömmen som passerar genom den, fungerar kontinuerligt och kan även slå på och av strömmen.
Fast som strömbrytare betraktad är den inte särskilt snabb. Att slå av strömmen tar ungefär en sekund, att slå på cirka fem sekunder.
– Vi har visat en princip som ingen annan tidigare gjort. Förvisso är trätransistorn långsam och klumpig, men den fungerar och utvecklingspotentialen är stor, säger Isak Engquist, som är biträdande professor vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, i ett pressmeddelande.
Elektriskt ledande trämaterial
Forskargruppen har valt att använda balsaträ, ett träslag som saknar årsringar och har en jämn struktur. De tog först bort ligninet ur cellulosafibrernas långa kanaler. Dessa kanaler fylldes sedan med en ledande polymer. Resultatet blev ett elektriskt ledande trämaterial.
Isak Engquist poängterar att det rör sig om grundforskning. Trätransistorn skapades inte med någon viss tillämpning i sikte. Men forskarna ser flera tänkbara användningsområden, exempelvis för att styra elektroniska växter, så kallade E-växter, där elektronik integreras i levande växter. Även detta är ett forskningsområde på Linköpings universitet. Det faktum att transistorkanalen är stor innebär att den kan stå pall för högre strömstyrkor än vanliga organiska transistorer, något som också kan tänkas komma till nytta i vissa tillämpningar i framtiden.
Forskarna har publicerat sina rön i den vetenskapliga tidskriften PNAS.
Studien finansierades av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse genom initiativet Wallenberg Wood Science Center.
