Tjänstemän alltmer sjukskrivna: ”Psykiska ohälsan ökar”

Sedan 2008 har sjukskrivningarna ökat rejält bland de privatanställda tjänstemännen, visar en genomgång av fackförbundet Unionen. Samma mönster finns också bland andra grupper på arbetsmarknaden, men Unionen har specialstuderat just de privatanställda tjänstemännen.

Långa sjukskrivningar har studerats med underlag från Alecta, som betalar ut ersättning vid längre sjukskrivningar.

2008 låg de på cirka 7 sjukfall per 1|000 sysselsatta, mot 14,3 fall per 1.000 sysselsatta 2018.

Kvinnor har högre sjuktal än män, 20,3 sjukfall per 1.000 sysselsatta, mot mäns 8,9.

– Sjuktalen är en indikation på fler sjuka. Framför allt är det den psykiska ohälsan som har ökat, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.

Männen mår allt sämre

Kvinnor är mer utsatta. För tio år sedan låg den psykiska ohälsan bakom 33,7 procent av sjukskrivningarna hos kvinnor. Nu har den ökat till 54 procent. Men även hos männen har andelen ökat - 2008 var psykisk ohälsa orsaken i 24,6 procent av männens sjukfall, men nu har den ökat till 41,3 procent.

Enligt Unionen är det förhållanden på arbetsplatserna som är orsaken till att tjänstemännen mår allt sämre psykiskt.

– Hög arbetsbelastning leder till stress, liksom otydligt ansvar och ledarskapsproblem. Vi vet att stress leder till ökad risk för ohälsa.

Varför kvinnor oftare är sjukskrivna av psykiska orsaker vet man inte säkert, förklarar Henrik Ehrenberg.

– Men det finns anledning att tro att kvinnor tar ett större ansvar hemma, särskilt under småbarnsåren. Men hos männen ökar stressen och pressen också, det slår mot alla.

För att komma till rätta med detta vill Unionen att arbetsgivarna ska förbättra sitt systematiska arbetsmiljöarbete.

– Det låter svårt och krävande, men egentligen är det väldigt lätt. Man lägger riskerna på bordet och synar dem, och försöker minska dem.

Tuffare tillämpning

Under den tioårsperiod som Unionen undersökt finns ett hack i kurvan, då sjukfallen minskade tillfälligt. Det var 2015 - 2017, samtidigt som Försäkringskassan införde tuffare regler för prövning av pågående sjukfall efter den 180:e dagen.

Då ska den sjukes arbetsförmåga prövas mot hela arbetsmarknaden, vilket innebär att om det, rent teoretiskt, finns något arbete på hela arbetsmarknaden som den sjuke förväntas klara av så ska inte sjukpenning ges. Antalet fall med indragen sjukpenning ökade från 2015, vilket är en indikation på att de tuffare reglerna är orsaken. Ofta gäller detta människor som är sjukskrivna av psykiska orsaker.

– Det är en stressfaktor att Försäkringskassan ökar avslagen vid 180 dagar. Det verkar som om Försäkringskassan har ändrat synen dramatiskt på vad som är vanligt förekommande arbeten som sjukskrivna kan klara av. Vad är det för arbeten som de som har så höga stressnivåer att de gråter på möten eller får ångestattacker på jobbet förväntas klara av?

Unionen konstaterar att det inte skett några lagändringar under denna period, bara skärpningar i tillämpningen. Detta är inte rättssäkert, enligt Unionen. Rehabiliteringen påverkas också negativt.

– Om man säger "sök nytt jobb" så skiftar det också fokus från den nuvarande arbetsgivarens rehabiliteringsansvar, säger Henrik Ehrenberg.