Så ser framtida arbetsmarknaden ut för ingenjörer

I Arbetsförmedlingens prognos för 2019 och kommande fem år behöver 3000 personer anställas inom det tekniska och naturvetenskapliga området.

− I området ingår också grupper som arkitekter och miljö- och hälsovårdsinspektörer, men den största bristen är bland ingenjörerna, säger Annelie Almérus, arbetsmarknadsanalytiker på Arbetsförmedlingen.

Rapporten visar att flest civilingenjörer behövs inom bygg- och anläggningsbranschen där efterfrågan inte väntas mattas av under de närmaste åren. Här spelar den rådande konjunkturen in, men befolkningsutvecklingen driver också på bostadsbyggandet. Både på kort och lång sikt är även civilingenjörer inom elektronik och maskinteknik mycket eftertraktade bland arbetsgivarna.

En anledning till bristen är den långa och förhållandevis svåra utbildningen för ingenjörer, menar Annelie Almérus.

− Samtidigt har få sökt sig till dem under en tid. Det skulle behöva utbildas fler, säger hon.

Enligt Olle Dahlberg, utredare på Sveriges ingenjörer, påbörjade 11500 studenter en utbildning till högskoleingenjör eller civilingenjör under förra läsåret. Antalet har varit ganska stabilt sedan 2011.

− Det är inte få som läser till ingenjör eller går smalare tekniska utbildningar, som också behövs på arbetsmarknaden. Men ett problem är att alla inte tar examen, och det måste man titta på. Det är tuffa utbildningar men samtidigt ska de vara det, säger Olle Dahlberg.

”Bör ta vara på kompetensen”

Han menar att arbetsgivarna bör titta bredare när de rekryterar.

− Arbetsgivare gör klokt i att se sig om efter annan kompetens från exempelvis yrkeshögskolor. Man bör ta vara på kompetensen där den finns och inte bara se till dem som har högst utbildning. Det finns också ingenjörer från andra länder som får kämpa för att få jobb.

Arbetsförmedlingens insatser för att matcha tillgång och efterfrågan på ingenjörer går främst ut på att påvisa bristen, men man försöker även lotsa fler arbetssökande till ingenjörsyrken.

− Men många som är inskrivna hos oss har ofta kort utbildningsbakgrund och är inte alls aktuella för den här typen av utbildningar. Det är snarare yrkes- och studievägledningen i skolorna som behöver få mer plats och uppdrag att leda till yrken som ger jobb, säger Annelie Almérus.

Sänker kraven på grund av brist på ingenjörer

Hon menar också att arbetsgivarna har ett stort ansvar för att locka ungdomar till ingenjörsyrken.

− Det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare, men också att fortsätta den inslagna vägen att marknadsföra yrkena mer redan på grundskolan. Det är svårt för ungdomar att förstå vad en civilingenjör jobbar med. Man behöver gå ut och beskriva vad yrket innehåller.

Bristen på ingenjörer gör att även nyutexaminerade lätt får jobb.

− I våra prognoser ser vi att många arbetsgivare sänker kraven på utbildning och erfarenhet för att de har svårt att rekrytera. Det är mest tydligt inom offentliga verksamheter, men inte lika tydligt bland ingenjörer. Eftersom det är sådan otrolig brist på ingenjörer är det inte svårt för nyexaminerade att få jobb, säger Annelie Almérus.

För närvarande är cirka 3000 personer som söker ett arbete inom ett ingenjörsyrke inskrivna på Arbetsförmedlingen. Enligt statistik från Sveriges ingenjörer var 0,9 procent av medlemmarna arbetslösa i december 2018. För högutbildade som är anslutna till Akademikernas a-kassa är siffran 1,5 procent.

Fotnot: I siffran över antalet personer som behövs anställas kommande år ingår inte ingenjörer inom bygg- och anläggning.