FARKOST
Färjan Marco Polo gick på grund nära Blekinges kust den 22 oktober 2023. Arkivbild.
Johan Nilsson/TT
Haverikommissionen: Här är orsakerna bakom Marco Polos grundstötning
En bristande säkerhetskultur pekas ut som en av orsakerna till färjan Marco Polos grundstötning och det stora oljeutsläppet utanför Blekinge hösten 2023. Även svenska myndigheters hantering av olyckan kritiseras.
Det var upplagt för en olycka när TT-Lines färja Marco Polo närmade sig Stillerydshamnen i Karlshamn den 22 oktober 2023.
Gps-utrustningen var trasig och styrmannen trodde sig vara ute på öppet hav utanför Hanö. I själva verket gick färden innanför Hanö och fartyget gick på grund två gånger med tio minuters mellanrum – men det förstod inte besättningen.
Cirka 60 000 liter olja läckte ut, stränderna längs Listerlandet i Blekinge kletades ner och fåglar skadades.
Använde inte radar
En bidragande olycksorsak var att bryggbesättningen enbart förlitade sig på en navigationsmetod, skriver Statens haverikommission. Radarsystemet användes inte.
”Detta avviker från de internationella principerna där det framgår att alla till buds stående navigationshjälpmedel ska användas”, skriver haverikommissionen.
Efter den första grundstötningen befarade personal i maskinrummet att fartyget hade kolliderat med något, men detta kommunicerades inte till de som var i tjänst på bryggan. Besättningen borde ha gjort en grundligare analys av fellarmen och därmed ha fått en korrekt lägesbild tidigare, anser utredarna.
Då hade kanske den andra grundstötningen ha undvikits och myndigheterna hade kunnat larmas tidigare.
Att inte olika avvikelser fångades upp ser haverikommissionen som tecken på brister i säkerhetskulturen. Dessutom hade besättningen för lite utbildning om både navigationssystemet och säkerhetsorganisationssystemet.
Även besättningens kontaktvägar till rederiet i land brast vid grundstötningen, vilket också kan ha försenat larmet till svenska myndigheter.
Myndigheter kritiseras
Också svenska myndigheters hantering kan ha bidragit till att konsekvenserna av olyckan förvärrades, anser haverikommissionen, som pekar på brister i kommunikationen och samverkan mellan till exempel Kustbevakningen och kommunal räddningstjänst.
Delningen av information om oljeutsläppet och olycksplatsen försvårades på grund av det haverikommissionen kallar "rättsliga utmaningar". Därför uppmanas regeringen att tillsätta en utredning om hur samhällets förmåga att hantera större fartygsolyckor kan stärkas.
FAKTA
Marco Polos grundstötning
Passagerarfärjan TT-Line Marco Polo var på väg från Trelleborg till Karlshamn för att sedan fortsätta till Klaipeda i Litauen. Söndagen den 22 oktober stötte fartyget på grund utanför Blekinge. Larmet kom klockan 06.25.
Fartyget gick först på ett grund och började läcka olja, sedan fortsatte det och gick på ett nytt grund, där det fastnade. Redan samma dag nådde oljan land vid Hörvik i Sölvesborgs kommun.
Söndagen den 29 oktober gled fartyget av grundet men fastnade snart på ett annat, och ett nytt oljeutsläpp konstaterades. Totalt 60 000 liter tjockolja läckte ut i havet, enligt Kustbevakningen.
En utredning har visat att en gps ombord var trasig och att besättningen förlitade sig enbart på den i dimman. Två besättningsmän har i ett strafföreläggande dömts till 50 dagsböter vardera för vårdslöshet i sjötrafik.
Kustbevakningen har krävt rederiet på 1,2 miljoner kronor i vattenföroreningsavgift. Detta har överklagats och blir en fråga för Stockholms tingsrätt att avgöra.
