Energi

Nytt samarbete ska ge svenska batterier i världsklass

Det är det här allt handlar om. Battericeller på Uppsala universitet. Foto: Staffan Claesson
Några av Northvolts första battericeller. Foto: Pia Nordlander
Handskbox i Uppsala universitets labb. Foto: Staffan Claesson
Vetenskaplig ledare för det nya centrumet blir professor Kristina Edström vid Uppsala universitet. Foto: Staffan Claesson
Batteritillverkaren Northvolt är ett av företagen som deltar i kompetenscentrumet. Här en bild från demoanläggningen i Västerås. Foto: Pia Nordlander
Daniel Brandell. Foto: Daniel Brandell

Billigare och bättre svenska batterier. Det är målet med det nya kompetenscentrumet där akademi och näringsliv ska samarbeta.

Publicerad Senast uppdaterad

Det nya kompetenscentrumet kallas för Batteries Sweden, förkortat Base, och koordineras av Uppsala universitet. Det är ett av åtta nya kompetenscentrum som Vinnova finansierar för att stärka forskning och utbildning i världsklass.

Tanken är att företag och lärosäten ska samarbeta i gemensamma projekt. På så sätt ska ny teknik utvecklas, spridas och komma till användning.

– Vi kan förkorta steget från goda forskningsidéer till att få ut dem i riktiga produkter till samhället. Nästa gång jag tar fram en jättebra fastfaselektrolyt kommer ett företag snabbt att se till att den kommer ut i en produkt, säger Daniel Brandell, professor i materialkemi och koordinator i kompetenscentrumet.

Samarbetet ska ge fler konkreta produkter

Den fastfaselektrolyt han talar om, en sampolymer som fungerar i rumstemperatur, beskrev Ny Teknik 2015. Forskningsresultaten publicerades i Journal of Power Sources och var därmed allmänt tillgängliga. Då går det inte att ta patent på fynden och intresset hos företag att satsa på tekniken minskar.

– Jag ångrar inte att jag gjorde på det sättet då. Men med det nya kompetenscentrumet blir det lättare att samarbeten mellan akademisk forskning och industrin resulterar i konkreta produkter, säger Daniel Brandell.

Flera företag ingår i centrumbildningen och spänner över batteriernas hela värdekedja: Batteritillverkarna Northvolt och Saft, uppstartsföretaget Altris, fordonsindustrins Scania, Volvo och Volvo Cars samt batterimaterialtillverkarna Höganäs, Leading Edge Materials och Graphmatech. Även automationsjätten ABB, programvaruutvecklaren Comsol, sensortillverkaren Insplorion och materialbolaget Graphmatech är med. Från återvinningssidan deltar Stena Metall.

Handlar om att ta fram nya material

Förutom Uppsala universitet deltar från akademins sida även Chalmers, KTH och forskningsinstitutet Rise.

Exakt vilka projekt företagen ska driva ihop med forskarna är ännu inte bestämt.

– Men det kommer att handla om att ta fram nya material, framför allt för anod och katod, analysmetoder för batterier, modellering av batterier och nya elektrolytsystem, säger Daniel Brandell.

I slutet av förra veckan drog centrumet igång informellt genom ett kickoff-möte hos ABB och Northvolt i Västerås. Den 1 mars ska verksamheten starta formellt.

Vinnova står för en tredjedel av finansieringen till centrumet. Lärosätena respektive företagen bidrar med varsin tredjedel.

Satsning på flera centrum

Vinnova meddelade i somras sin satsning på åtta nya kompetenscentrum med fokus på samarbeten mellan akademi och näringsliv.

Sweden Batteries, Uppsala universitet.

Kompetenscentrum för utveckling av nästa generations NK-cellsbaserade immunterapi mot cancersjukdomar, Karolinska institutet.

2D-materialbaserad teknologi för industriella applikationer, Chalmers tekniska högskola.

Trustworthy Edge Computing Systems and Applications, Kungliga tekniska högskolan.

Swedish Drug Delivery Center, Uppsala universitet.

Design for Circularity: Lignocellulose based thermoplastics, Chalmers tekniska högskola.

Additiv tillverkning för livsvetenskaperna, Uppsala universitet.

Digital Twin Cities, Chalmers tekniska högskola.

Sedan tidigare finns det 13 liknande kompetenscentrum finansierade av Vinnova.