Opinion

”Sätt upp mål för utbyggd vindkraft”

DEBATT. Sätt ett mål om 60 terrawattimmar förnybar el till 2030. Branschen är redo att leverera men Energikommissionen måste enas om ett utbyggnadsmål, en exportstrategi och effektiva styrmedel för en fortsatt utbyggnad, skriver företrädare för vindkraftsindustrin.

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

Regeringspartierna har meddelat att de vill ha ett 100 procent förnybart elsystem om 20 år och just nu förhandlar Energikommissionen om ramarna för elmarknadens långsiktiga spelregler.

Vi uppmanar Energikommissionen att enas om ett utbyggnadsmål om 60 terawattimmar förnybar el till år 2030. Utbyggnadsmålet ligger i linje med de senaste årens utbyggnadstakt och bör kombineras med en exportstrategi och styrmedel som möjliggör utbyggnaden. Vi vill lyfta fram tre skäl för Sverige att fortsätta bygga ut den förnybara elproduktionen.

1. Alla måste ställa om – Sverige kan bidra till att lösa EU:s klimatutmaning

Om den globala uppvärmningen ska begränsas krävs omfattande investeringar i förnybar energi. Sverige har möjlighet att ta en ledande roll och bidra till att Europas omställning går snabbare och blir billigare. Export av svensk el gör redan klimatnytta. De tolv senaste månaderna har vi nettoexporterat 22 terawattimmar el. Om denna el hade producerats med kolkraft skulle koldioxidutsläppen har varit 20 miljoner ton. Det motsvarar utsläppen från åtta miljoner personbilar.

2. Elexport – en god affär för Sverige och Europa

Energipolitiken kan inte utformas med nationella förtecken. Sverige har mycket goda förutsättningar för förnybar elproduktion, vi kan producera vind-, vatten- och biokraft till lägre kostnad än i andra länder. Ökad elexport ger betydande samhällsekonomiska fördelar. Enligt EU-kommissionen kan EU spara 650 miljarder kronor per år genom att bygga ihop elnäten och låta den förnybara elen produceras där förutsättningarna är bäst.

För att möjliggöra ökad export och ökad försörjningstrygghet är det viktigt att snabbt bygga ut elnätens överföringskapacitet från produktionen i norr till konsumtionen i söder. I sammanhanget kan det påminnas om att utbyggnad av överföringskapacitet är mindre kostsam än ny kraftproduktion och att stora delar av Sveriges stamnät är ålderstiget och kommer att behöva bytas ut – oavsett om det förnybara byggs ut eller inte.

3. Försörjningstrygghet och säkerhet

DELTA I DEBATTEN

Vill du skriva en debattartikel eller en replik?

Kontakta Ny Tekniks debattsida på debatt@nyteknik.se

Tänk på detta:

• Texten ska vara unik för Ny Teknik.

• Texten ska vara max 4 000 tecken inklusive mellanslag.

• Undvik förkortningar och utropstecken.

• Peka ut och beskriv ett problem eller en lösning, samt hur du eller ni vill lösa problemet eller ta vara på möjligheten.

• Var tydlig med vem du eller ni debatterar med och varför.

• Bifoga gärna porträttbild och ange fotobyline.

Fortsatt utbyggnad av förnybart i kombination med elexport är bra för försörjningstryggheten, både i Sverige och i våra grannländer. En stark kraftbalans minskar sårbarheten i systemet samtidigt som industrins utsatthet för höga elpriser minskar. Exporten både möjliggör en omställning av vårt energisystem och säkerställer en långsiktig elförsörjning. För våra grannländer är svensk elexport av stor vikt då den minskar deras beroende av import från Ryssland.

Frågan om tillgång till effekt i ett förnybart elsystem har fått stor uppmärksamhet. Överdriven problematisering kring effekt bör dock inte begränsa ambitionerna för förnybar el. Sverige kan balansera vind- och solkraftens variationer med vattenkraft och genom handel med grannländerna. Dessutom ger digitaliseringen nya möjligheter att hantera effektutmaningen genom en aktivare konsumentsida. Andra tekniska landvinningar såsom förbättrade batterier, billigare elbilar och nya metoder för lagring av energi verkar i samma riktning.

Ett investerarvänligt klimat är nödvändigt för utbyggnaden av förnybart. Ett bra styrmedel är både kostnadseffektivt och investerarvänligt. Flertalet investerare har börjat tappa förtroendet för dagens elcertifikatsystem som blivit styvmoderligt behandlat genom att nödvändiga justeringar har dröjt för länge. Med långsiktiga och trovärdiga förutsättningar kan vi återskapa förtroendet och locka tillbaka investerarna.

Om Energikommissionen enas om ett mål kan vindkraftbranschen leverera. Nu är det upp till Energikommissionens ledamöter att visa att Sveriges potential för förnybar energi ska tas tillvara. Med ett tydligt mål till 2030, en uttalad strategi för ökad elexport och effektiva styrmedel kan Sverige visa rätt inställning till omställning.

Charlotte Unger, vd Svensk Vindenergi

Daniel Johansson, vd Arise AB

Björn Risby, affärsområdesansvarig Bergvik Skog AB

Pamela Lundin, COO ENERCON GmbH - Sweden

Per Witalisson, vd Eolus Vind AB

Pär Nordström, marknad och projektsamordnare Jemtska AB

Matilda Afzelius, development director och vice vd Nordisk Vindkraft AB

Linda Burenius Magnusson, head of public affairs OX2

Peter Zachrisson, vd Stena Renewable AB

Mikael Kyrk, operativ chef Svevind AB

Annette Eriksson, vd Vasa Vind AB

Lisa Malmquist Ekstrand, head of public affairs Vestas Northern Europe AB