”Låt biometanol bana väg för bränslecellsbilar”

Den 19 maj nämndes i Ny Teknik att ”bilar drivna av bränsleceller väntar ännu på ett genombrott – om ett sådant någonsin kommer”. Bil Swedens vd Bertil Moldén förklarar i artikeln, att bristen på kostsamma vätgasstationer är en orsak att bränsleceller inte fått ett genombrott för drift av bilar.

Men varför satsa på vätgas med alla problem som är förknippade med denna explosiva gas, som kräver helt nya och kostsamma investeringar i mångmiljardklassen?

På marknaden finns sedan länge bränsleceller, som kan matas direkt med metanol eller indirekt via en reformer, som bryter ner metanolen i vätgas och koldioxid. Metanol är i själva verket ett slags flytande väte, hela fyra väteatomer per kolatom. Bränsleceller för metanoldrift används bland annat för elförsörjning i husbilar, husvagnar och telestationer. Militära applikationer är vanliga inom amerikanska försvaret.

Fördelen med metanol är att den låter sig distribueras vid normalt lufttryck på samma sätt som bensin och diesel. Metanolpumpar kan lätt integreras i dagens bensinmackar.

Faktum är att Toyotas initiala pionjärsatsningar på bränslecellsdrivna fordon inriktades på metanol. Orsaken till att Toyota sedan gick över till vätgas beror sannolikt på att syftet var ett koldioxidneutralt drivmedel till bränslecellerna. I Japan saknades biomassa från skogen för storskalig produktion av biometanol. Koldioxidneutral vätgas tänkte man sig däremot producera i stor skala genom elektrolys av vatten med hjälp av kärnkraftel. Nu är dock kärnkraft inte så gångbart längre efter katastrofen i Fukushima.

För svenskt vidkommande har skogsbaserad biometanol större förutsättningar jämfört med vätgas att bana väg för bränsleceller. Biometanol kan fungera som ett universalbränsle för såväl dagens bensinbilar som morgondagens bränslecellsbilar.

Björn O. Gillberg, vd Värmlandsmetanol AB