Opinion

KTH: ”Vi antar utmaningen att utbilda i genus”

Anna Wahl, professor i Genus, organisation och ledning på KTH, Peter Gudmundson, rektor på KTH och Gustav Amberg, vicerektor för jämställdhet på KTH. Foto: KTH, Jörgen Appelgren

REPLIK. KTH antar Eriksson och Årströms utmaning att utbilda ingenjörer medvetna om genusfrågor och jämställdhet och som kan jobba för att eliminera problemen i dagens samhälle, svarar företrädare för KTH.

Det var med glädje vi läste inlägget av KTH-studenterna Adelina Eriksson och Hanna Thenór Årström i Ny Teknik. Vi håller med om deras problembeskrivning och instämmer i att det är en viktig fråga för alla som utbildar i teknik att problematisera bilden av teknik, och vara medveten om att även olika teknikområden har olika könsmärkning och värderas olika.

En viktig uppgift för lärosätena är också att ge studenterna verktyg och kunskap att hantera de eventuellt ojämställda miljöer de kan möta.

När jämställdhet i teknikutbildning diskuteras så pratar man oftast om att få fler kvinnor till teknikutbildningar, men inte lika mycket om utbildningens själva innehåll. Utöver det som Eriksson och Årström nämner om könsmärkning av olika teknikområden och exempel i utbildningen, så ska det noteras att ingenjörer arbetar med människor i organisationer, och att många har ledningsuppgifter, ofta i ojämställda branscher.

I det arbete KTH just nu gör kring detta vill vi utveckla inslag i utbildningarna så att KTH examinerar ingenjörer som ska arbeta jämställt, och kunna identifiera brister i jämställdhet i sin egen miljö. På KTH finns en del av detta, på en del av våra program, och det finns goda exempel inom exempelvis: Arkitekturprogrammet och Civilingenjör/lärare, och det finns kurser i genus och jämställdhet.

Nya initiativ tas också till exempel inom Maskinteknik och Datateknik. Men Eriksson och Årström har förstås helt rätt i att det också saknas på många håll, däribland deras eget program. Vi jobbar nu på att utveckla moment som tar upp jämställdhet på ett strukturerat och genomtänkt sätt i programmen.

En viktig fråga som tas upp är, utöver bilden av teknik i stort, också märkningen av olika teknikområden som manliga eller kvinnliga och den värdering som följer med. Att förändra detta är en uppgift inte bara för lärosätena, utan också för industrin och hela samhället. Lärosätena kan och ska ändå börja med sig själva. KTH antar Eriksson och Årströms utmaning att utbilda ingenjörer medvetna om genusfrågor och jämställdhet och som kan jobba för att eliminera problemen i dagens samhälle!

Gustav Amberg, vicerektor för jämställdhet på KTH

Anna Wahl, professor i Genus, organisation och ledning på KTH

Peter Gudmundson, rektor på KTH