Opinion
”Klart det finns miljöbilar!”
Mattias Goldmann, vd Fores med 2030-sekretariatet
REPLIK. Att byta från fossilt till förnybart är en av de stora miljöinsatserna man kan göra som bilist. Även när alla faktorer i bilens livscykel tas med, skriver Mattias Goldmann, Fores med 2030-sekretariatet.
Av och till dundrar någon debattörer att det inte finns några miljöbilar, eftersom alla bilar innebär en negativ påverkan på klimatet och miljön. På samma sätt har givetvis också ekomjölk, grön el eller miljömärkt diskmedel en viss påverkan – ordet ”miljö” syftar som de flesta nog förstått till att miljöpåverkan minskar, inte att den är noll. Den konsumentupplysning som förstävet ”miljö-” anger är viktig; den som t.ex. väljer den miljöbilsklassade gasversionen av Volvo V70 och tankar den rätt mer än halverar bilens klimatpåverkan ur livscykelperspektiv jämfört med den som skaffar en genomsnittlig V70.
Bilars hela klimatpåverkan finns inte med i redovisningen av deras utsläpp, anger Anders Welin helt riktigt – men det visste väl alla? Finns det någon tänkande människa som på allvar tror att Teslas samlade klimatpåverkan är 0 gram koldioxid per mil?
Att våga ifrågasätta Tesla är förvisso en angelägen uppgift. Fem meter lång, två meter bred, drygt två ton tung, prislapp på över en miljon – så bör inte framtidens bilism se ut, och i Miljöbästa Bil ger jag Tesla noll poäng. Men i sin iver att ta av glorian av elbilarna blir Welin partisk till förmån för fossilbilarna. Hans beräkningar bryr sig inte om att utsläppssiffrorna för bensin- och dieselbilar endast avser avgasröret; den rejäla och förmodligen stigande klimatpåverkan av att utvinna, raffinera och transportera oljebaserade bränslen anges helt felaktigt till noll.
Med Welins resonemang skrotas elbilens batterier med bilen efter 15 000 mil men bland annat Nissan har redan inlett ”second life” för batterierna, som då bland annat används för att lagra sol- och vindkraftsel och därmed minskar beroendet av fossila källor. När de slutligen tjänat ut, skrotas de inte utan återvinns, bl.a. för sina värdefulla metaller. Skulle batterierna faktiskt skrotas med bilen – vilket alltså blir ett sällsynt undantag – omfattas de redan i dag av EU:s krav på att 95 procent av bilen ska återvinnas, räknat på fordonsvikt – och eftersom batterier är både dyra och tunga, är det helt uteslutet att inte återvinna dem.
Welin gör rätt i att fokusera på klimatfrågan, vår tids ödesfråga, men att helt ignorera övriga utsläpp samt påverkan på hälsa och miljö är att gå för långt. Här är bilar utan avgasrör de bästa, följda av laddhybrider om de främst används korta sträckor, samt gasbilar vars utsläpp är helt partikelfria. Exakt hur den avvägningen ska se ut är förstås grannlaga – men att sätta noll som värde för bättre folkhälsa är inte rimligt.
”Kräv att biltillverkarna redovisar utsläppen från hela bilens livscykel, inte bara utsläppen som kommer ur avgasröret” är ett helt rimligt krav från Welin som givetvis borde gälla andra produkter också. I väntan på att det ska ske bör konsumenten få offentliga schablonvärden att förhålla sig till, så att ingen kan tro att elbilen faktiskt har noll i samlad miljöpåverkan – men så att man också förstår att bytet från fossilt till förnybart är en av de stora miljöinsatserna man kan göra som bilist.
Även när alla faktorer från vaggan till graven tas med, är det en mycket stor skillnad mellan att stanna kvar i det fossila och att vara tidig i omställningen till det förnybara. Ingen bil har noll i klimatpåverkan, men självklart finns det miljöbilar, och självklart bör de bli fler på icke-miljöbilarnas bekostnad.
Mattias Goldmann
Vd, Fores med 2030-sekretariatet
Läs debattartikeln:
Läsarnas reaktioner: