”Hjärna och maskin följer samma fysiska lagar”

I de tävlingar som hölls för självkörande bilar för bara något årtionde sedan kunde bilarna inte ens ta sig fram genom ett folktomt ökenlandskap. Att ha autonoma fordon i trafiken verkade ligga långt i framtiden. Bara några år senare började Google testa självkörande bilar på allmän väg.

Trots den utvecklingen skriver Claes Ringqvist i en replik på min tidigare artikel om automatisering tvärsäkert, att transportbranschen till en mycket liten del kan tas över av självkörande fordon och att byggande är ett mänskligt hantverk.

Vad är ett mänskligt hantverk, varför kan människan göra så fantastiska saker? Våra förfäder har alltid velat tänka sig att det finns något unikt i oss, en själ eller gudomlig gnista. I dag vet vi att vi tänker och känner med hjärnan, och i princip alla som forskar på den menar att den följer samma fysiska lagar som vilken maskin som helst. Det finns inga teoretiska hinder mot att bygga en maskin som gör samma saker, eller som gör dem ännu bättre.

Kommer vi någonsin att nå dit? Vi vet rätt väl vad cellerna i hjärnan i grunden gör. Var och en tar emot inkommande signaler och fattar beslut om de ska skicka vidare en signal. De testar att göra nya kopplingar och kan lära sig om kopplingar fyller en funktion eller inte. Det här kan beskrivas som beräkningar, och vi kan uppskatta vilken datorkraft som krävs för att motsvara det beräkningsarbete som sker i en hjärna.

Fortsätter utvecklingen som den gjort historiskt bör datorn gå om hjärnan om ett par årtionden. Här finns ett stort osäkerhetsmoment: Det finns tecken på att chiputvecklingen är på väg att bromsas in, samtidigt finns en del ny teknik som kan tänkas ge kraftigt ökad beräkningskapacitet på andra sätt.

Parallellt med den utvecklingen kommer det att ske mycket arbete med att träna maskiner att agera självständigt. På samma sätt som AlphaGo provade och tränade sig fram till smarta strategier för att spela Go kommer datorer att med människors hjälp träna sig på att hantera oförutsedda trafiksituationer, att samarbeta med människor på en arbetsplats, att fatta hantverksmässiga beslut vid en renovering och liknande. Förutsättningarna för det blir bättre efterhand som datorkraften ökar.

Det är också viktigt att notera att vi ofta hittar sätt för maskiner att lösa uppgifter som skiljer sig från hur människor gör. En maskin kan inte bygga en stol på samma sätt som en snickare, likväl bygger maskiner stolar. På samma sätt kommer automatiska transporter och maskiner i äldreomsorgen säkert att fungera utifrån delvis andra arbetsmetoder och arbetsfördelningar än sina mänskliga motsvarigheter.

Sammantaget är det inte orimligt att det om några årtionden är enklare och billigare att använda en maskin än en människa för alla tänkbara uppgifter, så länge man inte efterfrågar en människa för sakens egen skull. Och den typen av uppgifter kanske vi inte i första hand vill få utförda som ekonomiska transaktioner.

Andreas Bergström, vice vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores.