”Chefer satsar miljarder på it – utan att ha koll”

Bristen på it-kompetens hos ledningarna i svenska företag och myndigheter börjar bli allt allvarligare. Tidigare krävdes normalt en ledning där personer med kompetens inom juridik, ekonomi och teknik ingick, vanligen med god erfarenhet av de områden som företaget eller myndigheten verkade inom. Tillsammans kunde ledningen fatta relevanta beslut inom i stort sett alla områden som berörde verksamheten.

I dag är bilden en annan. It-systemen har gjort sitt intåg överallt. Närmare 20 procent av företagens och myndigheternas investeringar är inriktade på it. På många håll har de dessutom blivit verksamhetskritiska, en utveckling som knappast kommer att minska. Jag tänker på e-handel, bank och försäkringsverksamhet men också avgörande inom allt fler myndigheter.

It är i dag inte bara ett stöd, det  är i många fall den avgörande delen av verksamheten. Det är där verksamheten effektiviseras och vinsterna skapas. Det är där ledtiderna kan minskas, logistiken skärpas och pengaströmmarna säkras. Numera är det också där en betydande del av marknadsföringen sköts, via utskick till kunder, uppföljning av service, medlemserbjudanden och påminnelser.

Den digitalisering av samhället vi ser griper in i allt fler områden. Man kan lugnt anta att i stort sett alla typer av verksamheter antingen redan påverkats eller kommer att påverkas. Det innebär att förändringar i systemen måste ske snabbt när förutsättningar förändras. Särskilt för konkurrensutsatta verksamheter är det överlevnadsvillkor att snabbt kunna justera systemen så att försäljning, kundkontakt, leveranser och annat blir smidigare.

Men fortfarande är it-kompetensen i ledningarna på större svenska verksamheter och myndigheter försvinnande liten. I många verksamheter fattas fullkomligt verksamhetsavgörande investeringsbeslut utan någon djupare insikt om betydelsen av dessa beslut. Många verksamheter går dessutom så långt att man gör sig av med problemet genom att outsourca utveckling och förvaltning av it-systemen till fjärran länder. Resultatet blir enorma problem i form av långa ledtider, svarstider och stora säkerhetsrisker.

Med en e-handel som vuxit och i dag omsätter 55 miljarder bara i Sverige och utgör en allt större del av alla typer av verksamheter är det lätt att föreställa sig vad ett längre stopp i systemen skulle kosta. Att verksamheten står still några timmar är en katastrof, att ligga nere i flera dagar är otänkbart. Ändå överväger många verksamheter att outsourca både it-service och systemutveckling långt bort i tron på att det ska bli billigare. Men det finns inga tecken på att det blir billigare vare sig på kort eller på lång sikt, däremot blir det alltid svåra språk-, flexibilitets- och ledtidsproblem.

Den låga it-kompetensen på ledningsnivå inom näringsliv och offentlig sektor har till viss del att göra med åldersstrukturen. Det som var receptet till framgång från sextio- till nittiotalet, att flytta så mycket som möjligt av verksamheten till lågkostnadsekonomier, är kanske inte lika relevant längre.

I dag har kontrollen över verksamhetskritiska it-system blivit alltmer avgörande. Möjligheten att snabbt förändra och utveckla systemen har blivit ett baskrav, för att inte tala om möjligheten att rätta till felaktigheter snabbt. Lönekostnaderna är viktiga men inte lika viktiga som förr. Numera har snabbhet och kunskap om marknaden blivit alltmer avgörande faktorer för framgång.

I dag fattas beslut om hundratals miljarder i verksamhetskritiska investeringar utan någon nämnvärd kompetens på området. Många gånger lutar sig ledningen i detta mot högprofilerade managementkonsulter utan erfarenhet av vare sig verksamhetsområdet eller att utvärdera olika alternativ.

Ett bättre sätt att göra hemläxan är att ge någon i ledningsgruppen ett tydligt it-ansvar. Ett ansvar för att utvärdera alternativen och deras inverkan på verksamheten. Ledningens it-ansvarige ska också ha förmågan att översätta slutsatserna till ett språk ledningen förstår. Något vi väldigt sällan ser i dag.

Tomas Qviberg, vd Konsultkompaniet