Opinion

”Alarmerande siffror om lärarhögskolornas digitala kompetens”

Betty Malmberg (M) Riksdagsledamot för Östergötland
Foto: IBL / Polaris Images

DEBATT. Nära hälften av landets lärarstudenter upplever sig vara illa förberedda på att bedriva digital undervisning. Hur skolan ska klara det nya uppdraget om programmering från första klass är oklart,  skriver Betty Malmberg (M).

Digitaliseringens roll i samhällsutvecklingen är i dag självklar. Regeringens Innovationsråd har haft digitalisering som fokusområde alltsedan sin tillkomst och Moderaterna har länge drivit frågan om programmering från första klass. Äntligen har regeringen lyssnat. Senast hösten 2018 ska alla elever därför få ta del av den ”nya” kompetensen. Det är hög tid, inte minst för att kunna stärka likvärdigheten i skolan. Men det finns några hakar.

Det gäller inte minst lärarutbildningen, något som blir uppenbart då stiftelsen Berättarministeriet nyligen presenterade en rapport om hur framtida lärare ser på digitaliseringen som ett verktyg i skolan. Resultatet var både alarmerande och nedslående. Nästan hälften av studenterna upplevde nämligen att de var dåligt eller mycket dåligt förberedda på att kunna bedriva digitaliserad undervisning och 60 procent av studenterna efterlyste en ökad digitalisering på den egna utbildningen.

Lärarna är nyckeln till att alla elever ska klara skolan med framgång. Det är därför av största vikt att lärarutbildningens innehåll går hand i hand med de utmaningar skolan står inför. Moderaterna har sedan flera år fört fram att högre utbildning i allmänhet och lärarutbildningen i synnerhet måste bli mer modern, och att lärarutbildningarna ska ha tillgång till modern teknik så att de känner sig väl förberedda för sitt arbete i klassrummen.

Resultaten från den nämnda undersökningen är därför i högsta grad oroväckande. Rapporten bekräftas också av en sammanställning som EU-kommissionen har gjort där Sverige intar en mittenplacering i Europa vad gäl-ler lärarnas kompetens och intresse av att använda digitala hjälpmedel i undervisningen.

Hur lärarna ska hinna fortbilda sig inom området för att möta de nya kraven 2018 är därför en oerhört central fråga, och hur regeringen tänker lösa det är högst oklart.

Moderaterna anser även att universitet och högskolor ska arbeta fram en strategi för digitalisering av sina kunskapsmiljöer. Det är  en fråga som regeringen förvånansvärt nog fortsätter att negligera, vilket inte minst stod klart  i samband med den senaste riksdagsdebatten om högre utbildning och forskning. I regeringens förslag fanns nämligen knappt något skrivet om den högre utbildningen och inte heller om vikten av digitalisering av densamma. Detta trots frågans relevans för Sveriges internationella konkurrenskraft, och trots att Digitaliseringskommissionen har lagt sådana förslag.

Det håller inte. Regeringen måste agera nu.

Betty Malmberg (M)

Riksdagsledamot för Östergötland

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Vill stärka och utveckla barns språk

Undersökningsföretaget Demoskop har på uppdrag av Berättarministeriet, i samarbete med KTH, kartlagt hur framtida lärare uppfattar lärarutbildningens fokus på digitalisering som ett verktyg i skolan. Undersökningen ”Lärarutbildning och digitalisering – en undersökning bland Sveriges lärarstudenter” presenterades den 15 mars och baseras på 1 346 intervjuer från 13 lärosäten.

Stiftelsen Berättarministeriet driver skrivarverkstäder för barn och unga i socioekonomiskt utsatta områden och verkar för att stärka och utveckla barnens språk. Berättarministeriet är en icke vinstdrivande, partipolitiskt och religiöst obunden stiftelse. Verksamheten bygger på resurser från det offentliga, det privata och det ideella.

Källa: Berättarministeriet