Fordon
10 tips för elcyklister
Full fräs med starkare elcykel. Foto: TT
Sugen på att trampa eldrivet? Här är tio råd från 2030-sekretariatet, som testat elcyklar.
Elcykeln är en viktig pusselbit för att minska bilberoendet. Det anser 2030-sekretariatet, som arbetar för att Sverige ska nå en fossilbränsleoberoende fordonsflotta år 2030. Sekretariatet har därför i samverkan med Gröna Bilister testat elcyklar och sammanfattar sina erfarenheter i tio punkter:
1. Behöver du eldriften?
Eldrift är perfekt om man vill börja cykla, trots att man inte är van vid att trampa längre sträckor och vill undvika att komma fram svettig. Men den som redan cykelpendlar i hög fart på en vanlig hoj kanske inte har så stor glädje av elmotorn. Tvärtom kan elcykeln bli en nackdel när farten överskrider 25 km/h. Då slås elmotorn av och det blir tyngre att trampa jämfört med en vanlig cykel.
2. Välj utifrån behov.
Får det lov att vara en traditionell dam- eller herrcykel, en hoj som är dubbelfjädrad eller som kan vikas ihop? Numera finns det olika typer av elcyklar på marknaden, så tänk igenom dina behov lika noga som när du köper en vanlig cykel. Ju mer komplicerat du väljer, desto mer kan gå fel, varnar 2030-sekretariatet.
3. Välj motor och växlar.
Motorn kan sitta bak, fram eller i mitten, och alla placeringar har sina för- och nackdelar. Motorn i bakhjulet ger exempelvis större stabilitet, samtidigt som cykeln riskerar att bli baktung. Antalet växlar och körlägen på elmotorn varierar också.
Testa dig fram till vad du själv föredrar, tipsar sekretariatet.
4. Kolla batteri och sladdar.
De flesta elcyklar har litiumjonbatterier, och kapaciteten mätt i amperetimmar varierar inte så värst mycket. Men det finns andra faktorer som skiljer desto mer. Hur batteriet sitter påverkar exempelvis balansen, batterierna är dessutom olika lätta - eller svåra - att ta av, garantitid och garantivillkor diffar liksom tillgång och pris på utbytesbatterier.
Även sladdarnas konstruktioner och kvalitet varierar.
5. Begär information och stöd.
Att köpa elcykeln i butik är tryggare än att beställa på postorder och montera själv, tycker 2030-sekretariatet. Innan man plockar fram plånboken kan det vara en god idé att göra en provtur, kolla kvalitén på instruktionsboken och ta reda på vad som gäller för reservdelar och tekniskt stöd.
6. Största möjliga tystnad.
Ska det vara njutbart i längden, så ska det vara tyst. Men flera av de cyklar 2030-sekretariatet testat viner ganska kraftigt vid acceleration, och några viner mest hela tiden. Sitter motorn i navet ökar ofta bullret.
7. Undvik ryckighet.
Elassistansen träder in på olika sätt på olika cyklar. Ibland med ett ryck, ibland med fördröjning och ibland driver de vidare när man slutat trampa.
8. Betala för dig.
Den gamla sanningen ”du får vad du betalar för” gäller även för elcycklar. Att köpa en dålig elcykel är en dum risk att ta, och att konvertera en vanlig cykel till eldrift är ett korkat sätt att att spara pengar, tycker 2030-sekretariatet. Räkna med att punga ut minst 10 000 kronor för en enkel elcykel, dubbelt så mycket för en riktigt bra.
9. Kolla försäkringen.
Försäkringsbolagen brukar betrakta en elcykeln som en vanlig cykel, vilket kan ge en lägre ersättningsnivå än vad elcykeln kostar om den blir stulen. Och elcyklar såväl som batterierna är stöldbegärliga. 2030-sekretariatets råd är att jämföra försäkringsbolag.
10 . Cykla försiktigt.
Härligt, härligt, men farligt, farligt. Elcyklisternas höga fart, snabba accelerationer och större tyngd ökar risken för olyckor. Så ta det försiktigt.
2030-sekretariatet bildades i slutet av år 2013 av tankesmedjan Fores.
Gilla Ny Teknik på Facebook