Energi
Litiumet i batterierna går förlorat
Det litium som finns i litiumjonbatterier återvinns inte så att det kan användas i nya batterier. Orsaken är att det är svårt att nå lönsamhet.
Cellerna i de litiumjonbatterier som används i Sverige skickas utomlands för att materialet ska återvinnas. Men där är det andra metaller än litium som tas tillvara.
Ny Teknik har kontaktat 17 olika företag i Europa och Nordamerika som ägnar sig åt återvinning av batterier. Nio stycken har svarat att de inte återvinner litium så att det kan användas i nya batterier.
Den främsta anledningen är att det är svårt att nå lönsamhet. Bolagen pekar på att litium är en billig råvara medan återvinningen är en dyr process.
Denis Foy, platsdirektör inom Sarp Industries, menar också att gruvutvinningen av litium än så länge räcker för tillverkningen av battericeller.
– Dessutom finns ingen specifik industrisektor för litium som sekundärt råmaterial, även om vi arbetar på att utveckla en sådan, och det finns inte så många litiumjonbatterier i återvinningsflödet än, säger han.
Läs mer:
Flera bolag har dock planer på att ta tillvara litium så att det kan användas i nya batterier. Spanska Envirobat bedriver ett utvecklingsprojekt med det syftet, men än så länge befinner det sig i laboratorieskala.
Umicore, ett av de större återvinningsföretagen i Europa, har också långt gångna planer.
– Vi har tekniken för att återvinna litium och håller på att utveckla kommersiell aktivitet på området. Vi letar aktivt efter industriella samarbetsaktörer som kan raffinera litium, säger Maarten Quix, chef för batteriåtervinning på Umicore.
I dagsläget återvinner Umicore litiumjonbatterier genom att först smälta dem i en masugn och sedan behandla dem i syror. På så sätt tas nickel, kobolt och koppar tillvara och kan återanvändas i nya batterier. Men litiumet fastnar i slaggen.
Slaggen kan visserligen användas som konstruktionsmaterial, till exempel i betong. Tack vare litiuminnehållet får slaggen speciella egenskaper som gör att den kan användas i snabbhärdande betong, påpekar batteritillverkaren Safts ekodesignchef Clémence Siret.
– Det är möjligt att det gör nytta, men litiumet blir inte tillgängligt för nya batterier, säger Chalmersforskaren Maria Ljunggren Söderman, som studerar hållbar resurshantering.
Läs mer:
Varje litiumjonbatteri består bara av en ytterst liten del litium, ungefär två procent. Men den lilla mängden kan bli värdefull i framtiden. Litium utvinns på få platser i världen och det finns en risk att det uppstår en brist på metallen framöver.
– Det är svårt att skala upp utvinningen av litium på kort sikt för att möta den stora efterfrågan från elbilsindustrin. Det finns litium på fler platser, men det tar lång tid att etablera utvinning. Det finns folk som säger att litium är vår nästa olja, säger Maria Ljunggren Söderman.
För att underlätta återvinning av litium i batterier arbetar Uppsalaforskare på att ta fram elektroder som huvudsakligen består av metallorganiska litiumföreningar. Men det är långt kvar innan ett sådant batteri kan nå marknaden. En svårighet är att få upp prestandan och livslängden.
– I dagsläget har vi en återvinningsprocess där vi förlorar mycket av materialet i ett batteri och som kräver mycket energi och stora utsläpp. Men jag tror att vi är låsta vid sådana metoder så länge vi har oorganiska elektrodmaterial, säger professor Daniel Brandell.
Litium vanligt i jordskorpan
Litium är en alkalimetall som är relativt vanlig i jordskorpan. Utvinning förekommer bland annat i Australien, Chile, Argentina och Kina.
Omkring 35 procent av det litium som utvinns världen över används i batterier. Andra användningsområden är keramik, glas och smörjfett.
I uppladdningsbara litiumjonbatterier, som är vanliga i bärbara datorer, mobiltelefoner och eldrivna fordon, ingår en liten mängd litium.