Lång väg kvar för nya ryska gaspipelinen

Sverige vill ha en framträdande roll när Östersjöländerna och EU samråder om tillstånden för nya gasledningsprojektet Nordstream 2. Mikael Eriksson, energiambassadör på utrikesdepartementet, UD, har utsetts som särskilt sändebud i frågan.

– Vi ser flera problem med projektet och vill vara tydliga. Det är en stor och komplex fråga som vi inte råder över själva. Då är det bra att ha ett tydligt mandat med sig, säger han.

Företaget Nordstream 2 ska i veckan lämna in den över 1 200 sidor stora ansökan om att få dra rörledningen genom svensk ekonomisk zon (alltså utanför svenskt territorialvatten) till näringsdepartementet, där den ska prövas enligt kontinentalsockellagen.

Läs mer:

Samtidigt möts Östersjöländerna i Berlin den 14 september för att diskutera den praktiska delen av det kommande samrådet. Det lär bli en het debatt, eftersom energiprojektet splittrar EU:s länder. Den tydligaste förspråkaren är Tyskland, medan Polen och de baltiska staterna säger nej.

Enligt utrikesminister Margot Wallström (S) är de svenska möjligheterna att stoppa rörläggningen mycket små. Men nationellt höjs politikerröster mot projektet. KD vill exempelvis att Region Gotland ska säga nej till att entreprenören får mellanlagra rör i Slite hamn. Ett ja skulle ge Gotland 50 miljoner kronor under den tvååriga byggtiden. Ärendet tas upp i regionfullmäktige i oktober.

I Karlshamn i Blekinge har kommunen redan sagt ja till att bli stödhamn för projektet, enligt Lars O Grönstedt, senior rådgivare på Nordstream 2.

Läs mer:

Om utrullningen blir av med start 2018 kan ny teknik komma att användas. När rören till Nordstream 1 lades ut skedde det via ett fartyg som hölls på plats med hjälp av förankrade bogserbåtar. Nu kan dynamisk positionering komma att användas. Det vill säga fartyget kan själv hålla sig i tillräckligt fast läge utan att behöva ankra.

– Det stör inte bottenfloran, åstadkommer mindre sediment, går lite fortare och blir därmed billigare, säger Lars O Grönstedt.